Preliminär årsstatistik från Svenska kyrkan som TT tagit del av visar att 85 848 medlemmar valde att begära utträde ur kyrkan 2016. Året dessförinnan var antalet 46.895. Även om raset är oroande kommer det inte oväntat, enligt ärkebiskop Antje Jackelén.
– Det är ett mönster vi ser också när det gäller andra organisationer i samhället, som miljöorganisationer och politiska partier. Även nordiska systerkyrkor har i år tappat mer än vanligt, säger hon.
Vidlyftiga resor
Något som tros ha bidragit till utvecklingen är mediernas granskning av hur höga företrädare spenderat kyrkans pengar. Sveriges Radios granskning i våras av vidlyftiga utlandsresor och Aftonbladets samtidiga avslöjanden om hur höga chefer låtit Svenska kyrkan betala för lyxhotell under privata resor utomlands tycks ha upprört många. Bara i juni lämnade 13.300 personer kyrkan.
Medlemsras
- Rekordmånga begärde utträde ur Svenska kyrkan i fjol.
- Totalt lämnade 85.848 personer kyrkan 2016, vilket kan jämföras med 46.895 året dessförinnan.
- Flest lämnade i oktober, totalt 20.374 medlemmar.
- Samtidigt ansökte 7.553 personer om att få bli medlemmar, vilket är en minskning med 646 jämfört med året innan.
- När Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 var 82,9 procent av Sveriges befolkning medlemmar. Siffran är nu nere på runt 63 procent.?
- Källa: Svenska kyrkan
Under hösten vållade Mitt kors-kampanjen på Facebook hätsk debatt samtidigt som en så kallad utträdessajt lanserades, och antalet som lämnade steg ytterligare. I oktober begärde över 20.000 medlemmar utträde ur kyrkan.
– För människor som inte har så stark relation till kyrkan kan mediedebatten väga förhållandevis tungt. Kontroverser och negativa nyheter kan vara droppen som spiller över, säger Anders Sjöborg, religionssociolog vid Uppsala universitet.
Blöder ekonomiskt
När Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 var 82,9 procent av Sveriges befolkning medlemmar. Siffran är nu nere på runt 63 procent. Kyrkan räknar med att trenden fortsätter. Till 2030 tros bara omkring 45 procent av svenskarna vara kvar som medlemmar. För varje förlorad medlem minskar intäkter från kyrkoavgifter och kollekter.
– Det innebär att vi har mindre medel för att göra det vi ska göra och det vi vill göra och det är naturligtvis smärtsamt, säger Antje Jackelén.
Med ett stadigt krympande medlemsantal blir frågan vilken roll Svenska kyrkan egentligen ska ha i samhället framöver.
– Det är en fråga som kyrkan själv funderar ganska mycket på. På samhällsnivå har folket genom riksdagen uttryckt att Svenska kyrkan ska ha en särställning jämfört med övriga samfund. På det viset finns det en förväntan på att kyrkan ska fortsätta att vara en folkkyrka. Men det är fortfarande en öppen fråga vad det innebär och hur det ska utformas, säger Anders Sjöborg. (FNB–TT–Anja Haglund)