Mopeden är ett litet behändigt fordon, från början en cykel med påhängsmotor som billigt alternativ i en värld där bilen ännu var oåtkomlig för de flesta.

Påhängsmotor blev fast monterad där hjul­navet sitter på en cykel och utformningen mer lik en ­motorcykel.

Mopeden har alltid varit omgiven av begränsningar vad beträffar motorvolym, effekt och toppfart – och det har alltid funnits de som inte varit nöjda med normalmoppens prestanda och trimmat motorn och bytt drev för att den ska bli snabbare.

Dagens bestämmelser sätter högsta fart till 45 ­kilometer i timmen. Den som färdas på våra vägar och gator ser varje dag mopeder som går betydligt snabbare än så.

Är du född 1985 eller tidigare får du sätta dig på en moped med 15 års ålder som enda kompetenskrav, yngre generationer har fått tentera och köra upp för körkort.

I söndagens ÖT (10.9) rapporterar vi om att ­mopedolyckorna i regionen minskade i och med körkortsreformen 2012–2013 för att igen ha ökat de två senaste åren.

Mopedolyckorna står enligt samma artikel också­ för den största delen av trafikolyckorna i Jakobstadsregionen. Mopeder förekom i 16 av 20 olyckor med skadade inom tätorterna i regionen.

Experterna har bara gissningar om orsakerna. Höga hastigheter, tät trafik och smala gator är kvalificerade gissningar av experter som hörs i texten.

Olyckorna är ändå bara toppen av isberget.

För varje olycka som inträffar finns tiotals nära­ ögat-situationer och hundratals fall där mope­disterna trotsar trafikregler, sunt förnuft och både eget och utomståendes liv och hälsa.

Här verkar det ha skett en attitydförändring där nonchalansen ökat.

I tidigare reportage om okynneskörning med ­moped i centrum av Jakobstad sträcker både ­polis och stadsplanerare vapen åt fenomenet och trafik­skollärare uppger att nonchalansen bland unga som ska ta mopedkörkort ökat.

Det är en olycklig kombination.

Nonchalansen mot trafikreglerna visar också på ett missförstånd av trafikreglernas främsta funktion. De är bara i andra hand till för att slå fast vem som är skyldig om en olycka inträffar eller ge grund för polisen att bötfälla den som syndar mot reglerna.

Det primära syftet med trafikregler är att före­bygga olyckor och skapa förutsägbarhet i trafiken.

Högerregeln och andra bestämmelser gör att du kan förutse hur andra trafikanter beter sig i en korsning och anpassa din körning till det, hastighetsbegränsningarna är till för att anpassa farten till rådande omständigheter.

Detaljregler sätter gränser för att skydda både trafikant och utomstående.

Initialiserar man det här har man lätt att följa de regler som gäller.

Det handlar om respekt och omdöme, och den ­biten är det lite sent att ta i körundervisningen ­eller ens i skolan.

Heli Lintamo, kontaktchef på Trafikskyddet i ­Österbotten, säger i söndagens ÖT att det arbetet börjar redan när barnen är små, ”man kan inte vänta tills de går i skola eller tar körkort”.

Det gäller för allt trafikbeteende, också när det är dags att sätta sig bakom ratten.

Lintamo berättar också att flickornas problem är att de inte klarar av att hantera alla situationer medan pojkarna oftare tar risker.

Den statistiken stöds också av lekmanna­iakttagelser av mopedisternas framfart; när såg du en flicka göra en wheelie?

Körning på bakhjulet hör inte hemma på gator och allmänna vägar!

Det tycks ha uppstått en mopedkultur i Jakobstadsregionen där förakt för reglerna är normen.

Den kulturen måste brytas, och där är hemmen i nyckelposition. Det ska inte avfärdas som ungdomligt oförstånd om ens barn ertappas med dåligt trafik­beteende.

Det är föräldrarna som måste sätta ned foten.

En annan sak är de yttre ramarna. Mopeder i hög fart hör inte hemma på cykel- och gångbanor där små barn vinglar på cykel, utan hör hemma på ­vägen.