JAKOBSTAD: Förslaget borde remitteras för ny beredning. Det är både lagstridigt och överdimensionerat. Jakobstads styrelse är enhälligt negativ. Nej, styrelsen i Jakobstad är allt annat än nöjd med utkastet till regeringens förslag om social- och hälsovården. Utkastet står i strid med grundlagen, kommunallagen och upphandlingslagstiftningen, skriver styrelsen i sitt utlåtande. Stadsstyrelsen konstaterade också att det saknas språkkonsekvensbedömning fastän det är obligatoriskt enligt gällande lagstiftning. Förslaget avskaffar demokratin som vi känner den sedan 1860-talet, säger stads­direktör Mikael Jakobsson. – Förslaget är en av de sämst förberedda ?reformerna under självständighetstiden. Det tar ju bort hälften av kommunernas budgetar. Vi ska främja invånarnas välfärd men får inte medel för att göra det, säger Jakobsson. Styrelsen påpekar också att nyorganiseringen blir en för stor helhet. Inget annat land har velat ha det så, vilket säger en hel del, anser Jakobsson. – Här ska rymmas allt från Agdas färdtjänst till levertransplantationer. Hur ska det fungera? – Valfriheten är en annan del som är oklar i förslaget. Valfriheten är extra viktig i vår region där det ska gå att välja sjukhus för viss vård.

KRONOBY: Kronobystyrelsen godkänner, med rösterna 7–2, att kommunen blir en del av vårdområdet i Norra Finland. Kommundirektör Michael Djupsjöbacka hade föreslagit att Kronoby inte skulle ta ställning till områdesindelningen med hänvisning till att hela lagutkastet är grundlagsvidrigt. Sixten Dalvik ansåg däremot att Kronoby ska godkänna indelningen i vårdområden. För hans förslag röstade också Elisabeth Hagström, Bertel Riippa, Seppo Filppula, Mikaela Dahlbacka, Susanne Hongell och Hans Sandström. Endast Liane Byggmästar och Bengt-Johan Skullbacka stödde kommundirektörens förslag. Kronobys slutliga utlåtande i frågan ges av fullmäktige. När det gäller lagutkastet i övrigt sällar sig Kronobystyrelsen till kritikerna. Hela vårdreformen är grundlagsstridig, tidtabellen är orealistisk och de svensk­språkiga kommer troligen inte att kunna påverka sin social- och hälsovård i praktiken. Kronoby ifrågasätter också det fiffiga i att integrera hela socialservicen och primärvården i den specialiserade sjukvården. I stället för att spara pengar är det risk att en alltför detaljerad myndighetsstyrning kommer att minska på effektiviteten i serviceproduktionen. Kronobystyrelsen säger också att finansieringsfrågorna måste avgöras innan lagförslaget avges till riksdagen.

PEDERSÖRE: Gör om, gör rätt. Eller: Utveckla nuvarande sjukvårds­distrikt och de samarbetsområden som finns för vården. Det anser Pedersöre kommunstyrelse. Listan med nej, tvivel och invändningar är lång i Pedersöres utlåtande om den planerade vårdreformen. Lagförslaget strider mot grundlagen, tar makten från kommunen och är alldeles för diffus när det gäller finansieringen av social- och hälsovården. Så länge det saknas en ekonomisk analys är det omöjligt att ta ställning till reformens ekonomiska konsekvenser, påpekar Peders­öre. – Lagförslaget innebär att de lokala beslutsfattarna inte kan påverka invånarnas vård, omsorg och i förlängningen välfärd om lagen drivs igenom i nuvarande form. Det leder till ett demokratiunderskott, säger kommundirektören Stefan Svenfors. Det är i Pedersöres tycke orimligt att ett stort specialupptagningsområde (Erva) kan begränsa kommunens möjligheter att producera vård och samtidigt öppna upp för privata vårdproducenter och servicesedlar. Svenfors påtalar dessutom att lagförslaget är otydligt när det gäller möjligheten att överskrida gränserna för specialupptagningsområdena. – Vi vill fortsätta samarbetet med Karleby, men det finns inga formuleringar som stöder det i lagutkastet, säger Svenfors.

KARLEBY: Karleby vill höra till Uleåborgs storområde om vårdreformen verkställs som planerat. Möcs hör också i dag till specialupptagningsområdet för Uleåborgs universitetssjukhus. Bland annat det säger stadsfullmäktige i sitt utlåtande om vårdreformen. Fullmäktige har även en rad kritiska synpunkter. Förslaget beaktar kommunernas självstyrelse för dåligt. I den fortsatta beredningen uppmanar fullmäktige att man fäster särskild uppmärksamhet vid den frågan. – I beslutet om att ordna social- och hälsovård bör det i fråga om detaljerna lämnas rörelsefrihet för producenten, i fråga om till exempel närservicen ligger beslutanderätten på en för hög nivå vilket endast ökar byråkratin och kostnaderna. Det är stor risk att förvaltningen av ett social- och hälsovårdsområde blir för tung. Förutom social- och hälsovårdsområdena bör även produktionsområdet ha kvar resurser avsedda för forsknings- och utvecklingsverksamhet. På samma sätt bör produktionsorganisationen ha kvar möjligheten att prognostisera behovet av arbetskraft. Karlebyfullmäktige påpekar också att det är dåligt att rollen som finansiär och tillhandahållare av tjänster är åtskilda. I systemet bör man hitta lockbeten för att förbättra produktiviteten. Risken är att tjänsterna försvagas om det för utvecklingen av produktiviteten inte fås starka incitament. Sjukvårdsdistriktet ger ett eget utlåtande i frågan.