SDP:s österbottniska riksdagskandidat Steven Frostdahl är upprörd över att SFP-kandidaten Elli Flén figurerar som finlandssvenskt namn och ansikte för Borgå stifts kampanj ”Tro på det goda”. Båda är Nykarlebybor och kandidater i riksdagsvalet, alltså konkurrerar de i princip om samma röster. För Steven Frostdahl känns det inget vidare att hans eget stift har gett Elli Flén fritt tillträde till de kyrkliga informationskanalerna. – Det är opassande att stiftet lyfter fram en enskild kandidat då vi har mindre än ett halvt år kvar till valet, säger Frostdahl. Konflikten gäller den video där Elli Flén ger sin syn på kyrkan och varför det är viktigt att rösta i församlingsvalet. Flén har länkat till videon på sin egen riksdagskampanjsida på Facebook. Här meddelar hon att hon inte är uppställd i församlingsvalet, men att väljarna kan rösta på henne i riksdagsvalet. På finskt håll har kyrkan engagerat De grönas riksdagsledamot Jani Toivola för en motsvarande uppgift. Också Toivola har länkat upp sin video på sin egen riksdagsvalssida på Facebook. Steven Frostdahl låter förstå att kyrkan sitter på en stor offentlig indirekt makt och att kyrkan därför borde vara mycket försiktig med hur den kommunicerar sina budskap. Särskilt besviken är han på att hans eget stift favoriserar en SFP-kandidat. – Hur många människor som helst uppfyller kriterierna för att vara så kallad välgörare i det här fallet. Man hade inte behövt välja en riksdagskandidat. Borgå stifts biskop Björn Vikström säger att det inte var allmänt känt att Flén skulle ställa upp i riksdagsvalet då hon engagerades som så kallad välgörare i församlingsvalet. – Men jag ser ingen orsak till att dra tillbaka videon. Ingen av kandidaterna befinner sig än så länge i någon Rundradiokarantän, säger Vikström. Dessutom hänvisar han till att spekulanter på riksdagsposter är regelrätta kandidater först då nomineringstiden har löpt ut. – Det har den ännu inte gjort. Enligt Vikström vore saken en helt annan i det fall församlingsvalet och riksdagsvalet skulle hållas närmare varandra. Men nu är det ett halvt år emellan. Steven Frostdahl och biskop Vikström har varit involverade i en mejlväxling med anledning av Fléns insatser i kampanjen. Här har Frostdahl bland annat reagerat på att stiftet har hänvisats till Ylereglerna om en karantän. – Det är att bekvämlighetsanpassa argumenten. Den regeln ska ju möjliggöra för Yleanställda att ställa upp i politiska val. Frostdahl ogillar att biskop Vikström försvarar tilltaget med Flén. – Det känns riktigt besvärligt i och med att det handlar om politiskt och samhälleligt medvetna människor som har fattat beslutet. Även Finlands svenska socialdemokraters verksamhetsledare Mikael Hiltunen förundrar sig över varför kyrkan väljer politiker till den här typen av kampanjuppdrag. – Om kyrkan väljer andra kända profiler uppstår inga konstiga kopplingar av den här arten. En teori är att kretsarna i Svenskfinland är snäva och att samhället genomsyras av SFP. Hiltunen antyder att finlandssvenskar inte alltid är varse vilka band de har till varandra. Tycker du att SDP marginaliseras i finlandssvensk rapportering? – Nej, där har vi inget att klaga på. Till exempel har vår dörrknackningskampanj uppmärksammats brett i hela Svenskfinland. Här kan du se Elli Fléns och Jani Toivolas videoklipp. Kommentar:

Kyrkan jagar kändisar

Egentligen handlar det om ett smart sätt för kyrkan att synliggöra sig och det kyrkan står för. Men träder kyrkan in i kändishysterins, personifieringens och berättelsernas tidevarv ska den också vara beredd på kritik. Vem är det som Elli Flén och Jani Toivola till syvende och sist marknadsför? Jo, kyrkan får vara med på ett hörn, men tveklöst är det nog Flén och Toivolas egna riksdagskampanjer som smörjs mest på det här sättet. Därför har de råd att vederlagsfritt ställa sig till kyrkans förfogande. Särskilt i Österbotten kan det knappast vara till nackdel att få tillträde till de kyrkliga marknadsföringskanalerna. Formellt har kyrkostyrelsen och Borgå stift inte begått något fel. Det är ännu långt kvar till riksdagsvalet och officiellt är ännu ingen nominerad. Just därför har Steven Frostdahl och Finlands svenska socialdemokrater knappast heller några politiska poäng att skörda på en offentlig kritik i det här fallet. Likväl är fenomenet intressant. Kyrkan har problem med legitimiteten och måste förnya sig på ett eller annat sätt. Kenneth Myntti