Donald Trump och Hillary Clinton kampanjar intensivt i delstater som Michigan, Ohio och Pennsylvania – men många där är svårflirtade. Höstluften är klar över stålbalkarna som sträcker sig sex våningar upp i luften. Takpaneler är på väg upp, på de översta våningarna fästs väggstrukturer och snart ska elen dras. Om bara några månader ska här stå ett färdigt studenthem, en ny del av det växande Bloomsburg University i norra Pennsylvania. Byggarbetarna har bråttom, men stannar ändå upp för att prata politik. – Valet är en stor grej. Jag gillar att Trump och Clinton fokuserar så mycket på oss arbetare, hoppas bara att de kommer att följa upp det sedan, säger Brett Bubcock, som just svetsat på sjätte våningen. Amerika främst Själv lutar han åt att stödja Hillary Clinton, eftersom Demokraterna "brukar stå på arbetarnas sida". Så har det traditionellt varit i årtionden i USA, men i 2016 års smutsiga valrörelse gäller inga vanliga regler. Republikanen Donald Trump åtnjuter osedvanligt stort stöd bland vita arbetare, i synnerhet i den bilfabrikstäta vågmästarstaten Ohio och i jordbrukarstaten Iowa, där det bor få minoriteter. Främst verkar det vara Trumps löfte att sätta Amerika främst, att inte be om ursäkt för sitt hemland, som gått hem. Många väljare gillar också att han är företagare, inte politiker, och de sympatiserar med hans tuffa syn på invandring och motståndet mot frihandel. – Frihandelsavtalen skadar Amerika, liksom de öppna gränserna, slår Chris Stibitz, som äger byggföretaget NVE och är arbetsledare på Bloomsburg University, fast. – Jag bryr mig om framtiden, jag är byggare och jag vill se starka fackföreningar. Och efter Obama har jag lärt mig att titta på själva presidentkandidaten, inte partiet. Demokraterna brukade äga frågor som har med arbetare att göra, men så är det inte längre. Facken i fokus Stibitz har inte bestämt sig helt och fullt, men sannolikt kommer han att rösta på Donald Trump. En bidragande faktor, säger han, är att Trump har gott rykte i byggbranschen och att han använt fackföreningsanslutna arbetare på sina storbyggen i New York. – Facken måste stärkas. Det blir inte bra om det kommer ännu fler outbildade invandrare som inte kan prata engelska och tävlar om byggjobben, genom att lägga sig på en mycket lägre timlön, säger han. – Dessutom stödjer Trump rätten att bära vapen. Jag jagar på fritiden, som många här, så för mig är det viktigt. Liksom många andra Trumpanhängare viftar Stibitz bort påpekanden om presidentkandidatens rasistiska och sexistiska retorik. Han säger att det är skönt att Trump inte är "politiskt korrekt" och att han inte menar något illa. Rättigheter Men på stålarbetarnas lokala fackförening i Yatesville, lite längre norrut, säger både ordförande Robert Cosgrove och kanslichef Tom Calpin att de är illa berörda av Trumps uttalanden. – Och han verkar inte ha någon plan, det finns ingen substans i det han säger, suckar Cosgrove. Båda tänker rösta på Hillary Clinton. I kontorets ekande konferensrum förklarar de varför, med referenser till vikten av sjukförsäkring för arbetare och att de är intresserade av hennes satsningar på gröna jobb i energisektorn. Dessutom avskyr de lagen "Right to work", som införts av främst republikaner i ett 20-tal delstater, som låter arbetsgivare anställa icke fackanslutna och därmed kringgå vissa säkerhetsföreskrifter, förmåner och förhandlade minimilöner. – Om Trump blir president kommer han att införa det i hela landet. Då kan arbetsgivarna göra vad de vill med oss, säger Calpin med en rysning. Liksom Cosgrove säger han att frågan om jobbskapande åtgärder är valets viktigaste, i synnerhet på deras hemort där det finns många nedlagda kolgruvor och fabriker. Norra Pennsylvania är intensivt uppvaktat av presidentkandidaterna, och intresset för att rösta är stort bland klubbens knappt 400 medlemmar, även bland dem som är besvikna över att Vermontsenatorn Bernie Sanders inte blev presidentkandidat. – Vi ordnar möten och vi bjuder in lokala politiker, så klart utan att pådyvla någon våra privata åsikter. Medlemmarna är laddade för valet, intygar Calpin.