En fjärdedel av dem som svarade stödde ett medlemskap medan 61 procent var emot.

Vid en motsvarande mätning för två år sedan stödde 30 procent ett medlemskap. Antalet motståndare har förblivit i stort sett oförändrat medan antalet osäkra har ökat.

Om Sverige eventuellt går med i Nato ökar också finländarnas intresse. Då stöder en tredjedel av finländarna ett Natomedlemskap medan 54 procent fortfarande säger nej.

Däremot är stödet för Finlands nuvarande militära samarbete med olika parter betydligt större. Det överlägset populäraste alternativet är samarbetet med Sverige och de övriga nordiska länderna som stöds av 94 procent. Ett samarbete med USA och Nato stöds av nästan två tredjedelar av dem som besvarade enkäten.

Flyktingar och arbetslösheten oroar mest

Flyktingsituationen ute i världen (85 procent) och sysselsättningsläget i Finland (84 procent) är de frågor som oroar finländarna klart mest. Till exempel antalet invandrare och asylsökande i Finland kommer klart efter med 61 procent.

Finländarnas förtroende för hur utrikespolitiken sköts har ökat jämfört med i fjol. Då tyckte 63 procent att den sköttes bra, nu anser 70 procent så.

Före detta år hade förtroendet för hur utrikespolitiken sköts minskat under hela 2010-talet i PFI:s mätningar.

Centerns och Samlingspartiets anhängare har den positivaste bilden av hur utrikespolitiken sköts medan Sannfinländarna har den mest negativa synen. Till och med de som stöder oppositionspartierna tycker att utrikespolitiken skötts bättre än vad Sannfinländarnas anhängare gör.

Men när man talar om partitillhörighet bör man beakta att bara två tredjedelar av dem som deltog i enkäten meddelade vilket parti de stöder.

Undersökningen bygger på intervjuer med tusen finländare i september–oktober. Felmarginalen är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.