Någon sade att ”Kanada är ju snälla”, så det ­kanske är det som tog bort udden av det hela.­ Men en mer trovärdig förklaring är att det är rätt ­komplicerade saker och Kanada är inte till­räckligt kontroversiell som nation för att det ska locka folk upp på barrikaderna i samma om­fattning. EU ­kunde ju i skuggan av TTIP-avtalet skriva ­under ett frihandelsavtal även med Vietnam utan att det väckte några protester, ett faktum som Jean-­Claude Juncker, EU-kommissionens­ ord­förande, också rätt syrligt kommenterat.

Men det är ­komplicerade saker, bara den slutliga ­dokumenttexten i Ceta, som står för Comprehen­sive Economic and Trade Agreement, om­fattar 1 500 sidor text. Det tog också sju år av för­handlingar att komma överens om villkoren. Medlems­ländernas parlament ska ännu god­känna avtalet och i varje fall i teorin kan de ännu stoppa allt.

Även om kritiken varit mindre betyder det inte­ att det inte skulle ha funnits kritik. Röster har höjts för att Ceta är en trojansk häst som banar väg för ett frihandelsavtal även med USA. Debatten har också tidvis gått hög i EU-parlamentet men den 15 februari röstade parlamentet för avtalet. I en värld som håller på och sluter sig låter det rätt långsökt att avtalet med Kanada skulle fungera som en dörröppnare. I varje fall om avtalet dessutom är så ogynnsamt som motståndarna till frihandel hävdar­ att det är, ter det sig osannolikt för att inte säga ­ologiskt att det ena banar väg för det andra.

Däremot är det ganska naturligt då Trumps USA visar regelrätta drag av protektionism att världen söker efter nya handelspartnerns. I skenet av det ter sig tidpunkten för att sluta avtal mellan EU och Kanada som en rätt bra tajmning. Det skapar ändå ett brohuvud över till Nordamerika för export även om USA bygger murar.

Finlands handel med Kanada har hittills varit rätt blygsam så omedelbart betyder avtalet ­kanske ­inte så mycket. Men det finns många likheter mellan­ länderna som kan vara en möjlighet. Båda är glest befolkade och en stor del av länderna finns ­inom den subarktiska zonen. Produkter som funkar i Finland på vintern fungerar sannolikt även i ­Kanada. Som marknad är Kanada inte heller småpotatis även om det jämfört med USA har en ­liten befolkning. Kanadas befolkning på 36 miljoner människor är ändå nästan 10 miljoner fler än ­hela Norden tillsammans. Befolkningen är jämförbar med Polen i Europa men betydligt rikare.

Ett område där man från finländskt håll ser nya möjligheter till affärer är fartyg. Tullen på fartyg som importeras till Kanada har legat mellan­ 15–25 procent. I och med att tullarna gradvis slopas­ under­ en tidsperiod på tre–sju år beroende på fartygs­typ kan det betyda en hel del för varvs­industrin här. Finland har kunskap om att göra fartyg för arktiska isförhållanden. För fritidsbåtar ska det räcka med att båtarna är EU-certifierade för att i framtiden få säljas även i Kanada. Båtar gjorda för grinigt finländskt sommarväder borde funka även i Kanada.

Då det gäller jordbrukssektorn har också Finlands export till Kanada hittills varit rätt blygsam. År 2015 låg värdet på 4,3 miljoner euro. Det är främst med förädlade livsmedel som det finns möjlig­heter att exportera eftersom Kanada själv är ett stort jordbruksland. Det finns säkert också­ andra­ livsmedel som Finland kan importera än lönnsirap från Kanada.

Gruvsektorn är ett annat område där det kan ­öppna sig nya möjligheter. Både Finland och ­Kanada har betydande gruvindustrier och stora­ malmfyndigheter. Avtalet gör det lättare att ­etablera sig utomlands för båda parter.

Andra områden som nämns där finländska före­tag får nya möjligheter är miljöteknikföretag och företag inom servicesektorn. Europeiska företag kan tack vare avtalet delta i offentliga upp­handlingar. Konkurrensförutsättningarna för­ändras till det bättre då lagstiftningen inte längre får diskriminera utländska företag i Kanada.

Det har alltid funnits vinnare och förlorare på globaliseringen. Men det är att göra det för enkelt för sig att bygga sitt motstånd på att det endast är de redan rika som vinner på en öppnare handel. Den absoluta fattigdomen har sjunkit i världen och det är globaliseringen som till allra största delen orsakat att folk fått det bättre ekonomiskt.

En frihandel utan spelregler är ändå inte önskvärd. EU har försökt lyssna på kritiken och göra­ till exempel skiljedomsförfarandet i avtalet­ mer transparent. I det här avtalet med Kanada finns regleringar och krav då det gäller till exempel gen­modifierad mat. En del av speciellt känsliga­ köttprodukter har kvoteringar eller andra begränsningar och fjäderfän och ägg står helt utanför ­avtalet. Det har ändå inte tystat kritiken från vänster­håll i Europa.

Tiden för skyddade marknader borde ändå ­vara över. Protektionismen som går hand i hand med nationalismen har i varje fall inte visat sig vara ett vinnande koncept. Sköter Finland sina kort rätt finns det väl ingen anledning att tro att vi förlorar på Ceta-avtalet, tvärtom.