Enligt finansgruppen OP:s experter växer ekonomin med 2,5 procent både i år och nästa år. Det är mot den bakgrunden man ska spegla budgetmanglingen kommande vecka då regeringens ska sy ihop sitt budgetförslag för 2018.Visst talar siffrorna sitt tydliga språk: Exporten har tagit fart, bytesbalansen är i skick, investeringarna ökar liksom även privatkonsumtionen.

Enligt statsminister Sipilä står förklaringen till detta att finna i konkurrenskraftsavtalet som sänkt arbetskraftskostnaderna vilket i sin tur förbättrat exportföretagens och därigenom stimulerat exporten. På en allmän nivå innebär ett förbättrat konjunkturläge att skatteintäkterna ökar samtidigt som utgifterna för arbetslösheten och sociala stöd minskar.

Tillväxten är dock bräcklig, och räcker inte till för att få statsfinanserna i balans. I Finansministeriets förslag landar budgetbeloppet för 2018 på 55,4 miljarder euro, vilket är 400 miljoner lägre än årets budget. Intäkterna uppskattas till 52 miljarder och baserar sig på en estimerad 3-procentig ökning av skatteintäkterna.

Skuldsättningen fortsätter alltså, men i stället för de 5,4 miljarderna euro vi lånar i år ser det ut att räcka med 3,4 miljarder nästa år, och då är statsskulden uppe i 111 miljarder euro.

Det betyder att ljuset i tunneln, den så kallade tillväxten, i praktiken innebär att vi lånar 2,0 miljarder euro mindre. Det positiva är ändå att det handlar om ett trendbrott, men vi har lång väg att vandra innan vi har fast mark under fötterna.

Den offentliga ekonomin brottas fortsättningsvis med ett alltför stort hållbarhetsgap, arbetskarriärerna är för korta och sysselsättningsgraden är alltför låg.

Regeringen borde också därför fortsätta sitt arbete med olika reformer. Reformerna bör dock basera sig på lösningar som hjälper regionerna att förbättra sin konkurrenskraft i ett globalt perspektiv, inte på kortsiktigt inrikespolitisk maktpositionering.

Regeringen hade som målsättning att under regeringsperioden skapa 110 000 nya arbetstillfällen och nå en sysselsättningsgrad på 72 procent. Enligt Sipilä har antalet arbetslösa under det senaste minskat med 49 000 personer, vilket gör att staten nästa år kan spara 133 miljoner på att det finns färre arbetslösa. Sysselsättningsgraden torde också ta sig över 70 procents nivå.

Men det räcker inte ifall Finland vill ha ekonomin i balans. De övriga Nordiska länderna har en sysselsättningsgrad på nästan 75 procent.

I offentligheten har det spekulerats kring att bland annat den så kallade solidaritetsskatten och andra skattelösningar. Och det finns ett politiskt tryck också internt inom regeringen (läs Samlingspartiet) på justeringar eftersom en separat arbetsgrupp inom regeringen funderar på eventuella skattelösningar.

Klart är att båt- och motorcykelskatten inte kommer att införas, däremot kan det bli aktuellt att höja såväl alkohol- som bränsleskatten.

Förhoppningsvis genomförs reformerna och justeringarna av skatteskalorna så, att de eliminerar flitfällorna och sporrar till arbete. Statsminister Sipilä anser dock att Finland inte har råd med stora skattelättnader eftersom man ”inte ska dela ut sådant som inte finns”.

Finansministeriet lovar dock inte någon nämnvärd förbättring av köpkraften trots att OP beräknat att hushållens realinkomster ökar med ett par procent i år. Löneglidningen stöder en ökning i realinkomsterna, och OP förväntar sig löneförhöjningar på 0,5 procent.

Generellt finns ett tryck på att man borde sluta sanera och i stället börja utveckla statsfinanserna. Faran är enligt Sipilä att man gör för lite nu, eller att man gör allt för snabbt. Men kan man vänta sig något av en försvagad regering? Politiskt avviker nämligen höstens budgetmangling från i fjol. Nu är det Centern och Samlingspartiet som gör upp om innehållet. Det tredje benet, Timo Soinis Blå, har inte längre så mycket att säga till om.

Den nuvarande regeringsbasen har i sig en majoritet bakom sig i riksdagen, men ser vi till opinionsundersökningarna är läget ett helt annat. Ett förbättrat konjunkturläge ger dock regeringen tilläggstid, men det är bara en tidsfråga innan verkligheten sticker hål på luftslottet.