Stockholm 7 april, Manchester 22 maj och Barcelona 17 augusti. Och så sent som i fredags – ett misslyckat försök med en sprängladdning i en tunnelbana i London.

Terrorn har under de senaste tre åren blivit en del av vardagen i Europa. De blodiga våldsbilder som medierna i dag förmedlar från vanligtvis civiliserade och fredliga städer i Europa har ökat markant på senare år.

År 2014 noterades fyra fall av terrorism i Europa, följande år hade de ökat till 153 och i fjol statistikfördes hela 175 fall. Med tanke på hur beresta vi österbottningar är kan vem som helst av oss ha oturen att befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt.

Därför är det nödvändigt att vi söker fram mer kunskap om den jihadistiska terrorn och varför den på senare tid har flyttat från Syrien och Irak till Europa. Låt oss ta hjälp av SVT 1 som i söndags sände Agenda special med fokus på just terrorhotet.

Här framgick bland annat att den islamiska staten IS efter motgångarna i Mellanöstern koncentrerar sig på att upprätta det virtuella, globalt verkande kalifatet. På nätet finns i dag uppskattningsvis 30.000 olika sajter med våldsbejakande budskap.

Propagandan riktar sig till människor som bor i utanförskapsområden med små och undangömda källarmoskéer och som mer eller mindre har tappat kontakten med det omgivande majoritetssamhället. Sådana utanförskapsområden finns det gott om i Göteborg och Stockholm, men också i mindre samhällen som Örebro.

I Agenda målas en dyster bild av parallella rättssamhällen som domineras av arbetslöshet, fattigdom och uppgivenhet. Här finns både vapen och karismatiska ledarfigurer som genom den jihadistiska ideologin ger de marginaliserade ett destruktivt ideal. Enligt Anders Tornberg, chef för svenska säkerhetspolisen, finns det bara i Sverige 3.000 individer som är redo att gripa till våld.

För IS-propagandan och ordergivningen används i huvudsak en hårt krypterad social media-plattform vid namn Telegram. Plattformen sägs vara en kombination av Whatsapp, Facebook och Twitter.

Den svenska regeringen har tillsatt en utredning som granskar propagandan och vilka element som ingår. Ju mer vi själva förstår av mekanismerna desto större är förutsättningarna för oss att vidta de rätta motåtgärderna.

Samtidigt är det svårt att kväsa den här typen av medial verksamhet. Så fort en kanal hittas och stoppas uppstår flera nya.

Säkerhetspolitiska experter är förvånade över den snabba tillväxten och därför fokuseras en del av motåtgärderna just nu på försök att hitta terroristernas medieledningscentral.

Också P O Hellqvist, med lång erfarenhet inom Säpo, anser att utanförskapet är själva drivbänken till internationell terrorism och kriminalitet. De två muslimska representanter som framträdde i Agenda kunde i princip bekräfta den bild av terrorns grogrund som de båda säkerhetspoliserna gav.

För oss kan det vara överraskande att höra att andra och tredje generationen muslimska invandrare i både Sverige och Danmark löper en större risk att bli radikaliserade än första generationens muslimer. Men också detta förklaras genom mekanismer i samhället som särskiljer invandrare från övrig befolkning.

En som nyss anlänt från ett krigförande land känner tacksamhet över den nyvunna tryggheten. Men om efterkommande generationer under lång tid förbli andra klassens medborgare utan samma möjligheter till jobb och bostad som majoritetsbefolkningen uppstår ett missnöje som i sin tur gör individerna mer mottagliga för budskap från extremistgrupper.

I vårt land har stadsplanerarna fortfarande möjligheter att förhindra att det uppstår laglösa utanförskapsområden som blir rekryteringsdistrikt för terror. Men vi kan samtidigt inte skjuta över hela ansvaret på den offentliga sektorn.

Också civilsamhället – däribland idrottsföreningar, hem- och skola-föreningar och olika sammanhang för juniorer – kan göra mycket för integreringen av flyktingar och för att invandrare får ett konstruktivt sammanhang.