Suu Kyi säger att hon är orolig över det stora antal muslimer som flytt till Bangladesh och att hon känner sorg med alla dem som påverkats av konflikten i Rakhine.
Enligt henne räds Burma inte en internationell granskning i rohingya-krisen. Hon säger att utländska observatörer borde komma och se problemet själva.
Suu Kyi sade att hon inte vill att Burma delas på grund av olika religiösa övertygelser.
– Vi har alla rätt till olika identiteter, sade hon i det ungefär 30 minuter långa tv-talet.
Fredspristagaren har fått massiv kritik för att hon inte har satt stopp för våldet mot och fördrivningen av minoritetsgruppen rohingya. Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian och Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson hör till dem som krävt att den muslimska minoritetsbefolkningen i Rakhinestaten ska skyddas.
"Förhindra lidande"
Den burmesiska regimen har använt uttrycket "krisen i Rakhinestaten" för att beskriva händelseförloppet.
USA har uppmanat Burmas regering att avbryta de militära insatserna i Rakhine.
– Människor riskerar fortfarande att attackeras eller dödas, humanitär hjälp når inte fram till dem som behöver den, och oskyldiga civila flyr fortfarande över gränsen till Bangladesh, säger USA:s FN-ambassadör Nikki Haley i ett uttalande.
Human Rights Watchs (HRW) uppmanar världens ledare att införa sanktioner med anledning av Burmas militär, som anklagas för att ha drivit mer än 410 000 människor på flykt i vad som beskrivs som en organiserad insats för etnisk rensning.
Folkgruppen rohingya
- Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
- Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
- Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
- Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas 409 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.
- Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera