Den svenska regeringen föreslår att barnbidraget höjs med 200 kronor och då landar barnbidraget för det första barnet på 1 250 kronor, det vill säga cirka 131 euro. I Finland är barnbidraget för det första barnet knappa 95 euro. Innan den förra regeringen skar ner barnbidraget var det drygt 104 euro för första barnet. Juha Sipiläs (C) regering har ytterligare skurit i barnbidraget.

Sverige går till riksdagsval nästa höst och därmed kan nästa års budget betecknas som en valbudget. Regeringen föreslår satsningar för över 40 miljarder kronor, nästan 4,2 miljarder euro, i budgeten för 2018.

Barnbidragshöjningen var den stora, men väntade, nyheten när regeringen avtäckte budgetpropositionen för 2018.

Inför valet 2014 hade Socialdemokraterna lovat att höja bidraget med hundra kronor. Nu dubblar finansminister Magdalena Andersson (S) den summan. Det kostar statskassan 4,5 miljarder kronor. Bidraget ska höjas från mars 2018.

Det är inte bara barnfamiljer som får sina plånböcker påfyllda i den välfyllda budgeten. Men trots att det blir mer pengar till många kan hon vänta sig kritik.

– Det är en dålig tajming att lägga en sådan här expansiv budget när ekonomin är så stark, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Risken för en ordentlig baksmälla efter ett rejält party är nu uppenbar, bedömer han.

Regeringen föreslår också bland annat att pensionärsskatten sänks med 4,4 miljarder kronor, att försvarsanslagen höjs med 2,7 miljarder kronor och polisanslagen med 2 miljarder kronor och att villkoren för vårdpersonal förbättras för två miljarder kronor.

Gott humör

Även om inte alla ekonomer jublar, så kan finansministern hoppas på att sänkt pensionärsskatt, höjda studiebidrag och bostadstillägg ska få väljarna på gott humör valåret 2018.

Men statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors räknar med att finansministern får borgerlig kritik för att lägga pengar på bidrag i stället för på att skapa jobb.

Över fyra miljarder kronor i budgeten går till ett jobbpaket. Det innehåller bland annat fler utbildningsplatser, utbildningsplikt för nyanlända, stöd för småföretag att göra sin första anställning, pengar till extratjänster i välfärden och till "gröna beredskapsjobb".

Räcker för valseger?

Hinnfors är osäker på hur långt regeringens miljarder räcker till i väljarnas ögon inför valet 2018.

– Man kommer säkert att spela upp budgeten som stora välfärdssatsningar i traditionell socialdemokratisk mening, säger han.

Vården får en stor del av reformkakan, 5,7 miljarder kronor. Skolan stärks med 2,4 miljarder. Polis och försvar får rejäla anslagshöjningar.

Men jämfört med de stora välfärdsreformer som S genomförde under flera decennier fram till 90-talet så kan budgetssatsningarna, enligt Hinnfors, ses som att man bara lappar och lagar.

"Borde prioritera"

Han tycker att det var länge sedan S orkade leverera en verkligt stor välfärdsreform som gör stor skillnad i många människors vardag.

– För vissa mycket sköra grupper gör de här budgetsatsningarna stor skillnad, men för de breda väljargrupperna är barnbidragshöjning visserligen välkommet, men kan ej jämföras med till exempel maxtaxereformen, säger Hinnfors.

Hinnfors tror att S skulle tjäna mer på att prioritera bättre och satsa på stora välfärdsreformer, till exempel fri tandvård i likhet med övrig vård eller att få till stånd snabbare förbättringar av transportinfrastrukturen genom att finansiera dem med lån. (FNB–TT)

Tio dyraste förslagen

  • Höjt barnbidrag: 4,5 miljarder kronor (mdr)
  • Sänkt pensionärsskatt: 4,4 mdr
  • Höjda försvarsanslag: 2,7 mdr
  • Höjda polisanslag: 2 mdr
  • Bättre villkor för vårdpersonal 2 mdr
  • Stöd för företag som anställer för första gången: 1,8 mdr
  • Statligt stöd för jämlik skola: 1,6 mdr
  • Avdragsrätt för fackavgift: 1,3 mdr
  • Stöd till förlossningsvården: 1 mdr
  • Patientmiljard för bättre tillgänglighet i vården: 1 mdr


Förslag för plånboken

  • Höjt barnbidrag.
  • Sänkt pensionärsskatt.
  • Sänkt skatt för förtidspensionärer.
  • Avdragsrätt för fackavgift.
  • Höjt studiebidrag.
  • Höjt tak i sjukersättningen.
  • Höjt underhållsstöd.
  • Höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen.
  • Höjt bostadstillägg, pensionärer.
  • Höjt bostadstillägg, förtidspensionärer.
  • Höjd skatt på sparande (investeringssparkonton, kapitalförsäkringar).
  • Ny flygskatt.
  • Höjd inkomstskatt för utomlands bosatta.
  • Privata vårdförsäkringar ska förmånsbeskattas. (FNB–TT)