– Jag tror inte många tänker gå till jobbet i dag, säger Yunuén Sariego, till TT.
På onsdagen vaknade invånarna i Mexico city till en stad som till viss del låg i ruiner. Enligt lokala medier kollapsade 44 byggnader i samband med det stora skalvet, men redan på ett tidigt stadium engagerade sig stora delar av civilbefolkningen i sökandet bland rasmassorna.
I La Jornada beskrivs hur solidariska medborgare många gånger var först på plats efter att husen rasat, för att snabbt bilda organiserade sökgrupper.
Jordbävningen inträffade också bara timmar efter det att många människor runt om i landet deltagit i övningar om hur man ska bete sig under jordbävningar.
– Man märker verkligen hur samhället är superorganiserat för att hjälpa till. Det här hände ju på årsdagen av den stora jordbävningen 1985, vilket är helt absurt. Men det kanske gör att folk vet vad som behöver göras. "Ytterligare en 19 september", säger människor, säger Yunuén Sariego, till TT.
Själv bor hon i stadsdelen Coyoacan, och körde bil när jordbävningen inträffade.
– Det var helt hemskt. Allting bara skakade, och då var Coyoacan ändå inte ett av de ställen som drabbades värst. Jag blev omhändertagen och omkramad av en tysk turist som kom ut från Frida Kahlo-muséet, säger hon.
TT: Hur går man vidare dagen efter att något sådant här har hänt?
– Ingen aning, det är så tidigt på morgonen än. Men jag tror inte att många tänker gå till jobbet eller skolan i dag. Många kommer nog att försöka hjälpa till.
Antalet döda steg snabbt till över 200, men president Enrique Peña Nieto varnade för att det troligtvis kommer att stiga, uppger nyhetsbyrån AFP.
Bland de döda i huvudstadsområdet finns minst 21 barn. De omkom när deras grundskola Enrique Rébsamen kollapsade i skalvet. I skolan saknas fortfarande 38 personer.
Misstankar har redan uppstått om att trevåningsbyggnaden kan ha varit ett fuskbygge.
– Om den hade byggts på ett korrekt sätt hade den inte kollapsat. Och jag misstänker att frågor kommer att väckas om huruvida man följt de lämpliga byggreglerna eller inte, säger David Rothery, professor i geovetenskap vid the Open University i Storbritannien, till AFP.
Räddningspersonal, militär, polis och frivilliga fortsatte under natten och morgonen en desperat jakt efter överlevande och döda bland rasmassorna.
"De beväpnade styrkorna och federal polis kommer att fortsätta arbeta utan stopp tills varje möjlighet att hitta fler människor har uttömts", skriver inrikesminister Miguel Osorio Chong på Twitter.
Tisdagens skalv inträffade åtta kilometer sydost om orten Atencingo i delstaten Puebla söder om huvudstaden, på 51 kilometers djup, enligt amerikanska USGS.
– Mexico City är beläget väldigt olämpligt ur jordbävningsperspektiv, det ligger ju mitt i en sedimentbassäng och det förstärker, säger Ari Tryggvason, seismolog vid Uppsala universitet till TT.
Förutom i Mexiko city finns dödsoffer i städerna Morelos och Puebla, samt delstaterna Distrito Federal, Guerrero och Oaxaca.
Veterligen har inga finländare drabbats i jordbävningen i Mexiko, säger Finlands ambassadör i Mexico City Roy Eriksson till FNB. Finlands ambassad har inte fått uppgifter om finländska offer.
421 finländare har gjort en reseanmälan till Utrikesministeriet om att de befinner sig i landet. Enligt Eriksson har man nått största delen av dem.
Jordskalv i Mexiko
- Några av de dödligaste jordskalven i Mexiko sedan 1985:
- 7 september 2017: Ett skalv med magnituden 8,1 drabbar Mexikos södra kust och dödar uppemot 100 personer och skadar eller förstör tusentals byggnader och hundratals skolor.
- 21 januari 2003: Ett skalv med magnituden 7,8 drabbar västra och centrala Mexiko och dödar minst 28 människor, skadar 300 och gör 10 000 hemlösa, många av dem i delstaten Colima.
- 9 oktober 1995: Ett skalv med magnituden 8,0 drabbar Stillahavskusten och dödar minst 51 människor.
- 19–20 september 1985: Två jordskalv i västra Mexiko, ett av dem med magnituden 8,0, dödar minst 9 500 människor i Mexiko City och delar av landets centrala och västra delar. Delar av huvudstaden fick svåra skador. (FNB–TT)