Inga vänner utom bergen. Så lyder ett gammalt ordspråk som sätter fingret på den ännu ouppfyllda drömmen om en egen stat som är vanlig hos många av världens över 30 miljoner kurder. Trots att det kurdiska folket i tusentals år har bott i ett område större än Finland – Kurdistan – har de aldrig upplevt självständighet.

– Kurderna har förråtts och utnyttjats många gånger i historien. Det är därför man brukar säga att de inte har några vänner förutom bergen, säger Ingmar Karlsson, tidigare svensk generalkonsul i Istanbul och författare till en bok om Kurdistan.

Kampen om självständighet – ibland fredlig och ibland med vapen – har pågått sedan första världskrigets slut när resterna av det osmanska riket styckades upp. Inledningsvis fanns i fredsavtalet ett vagt löfte om en kurdisk stat men detta omintetgjordes och när kolonialmakterna delade upp Mellanöstern splittrades de kurdiska områdena mellan dagens Irak, Turkiet, Iran och Syrien.

Bricka i maktspel

Kurderna har inte glömt detta svek, det första av många som skett i händerna på konkurrerande utländska och regionala intressen. Sedan dess har kurderna levt under olika förhållanden och utvecklats i olika riktningar i respektive land.

Och även om de olika ländernas centralregeringar många gånger ligger i konflikt med varandra förenas de i sitt absoluta motstånd mot kurdisk självständighet. Att det självstyrande irakiska Kurdistan har utlyst folkomröstning i frågan den 25 september har inte bara mötts av motstånd från Bagdad, utan också kritik från grannländerna som oroas över en dominoeffekt bland kurdiska separatister inom sina respektive landgränser.

– Det är en dröm för varje kurd att få uppleva en folkomröstning om självständighet. Att äntligen få möjlighet att påverka och välja sin egen framtid, säger den svenske samhällsdebattören och författaren Kurdo Baksi.

– Tyvärr finns det risk för att vissa kurdiska partier blir verktyg för försöken från Iran, Irak, Syrien och Turkiet att motarbeta folkomröstningen.

Trots splittringar inom folkgruppen är den gemensamma kurdiska identiteten och visionen om en enda nationalstat fortsatt stark, även om de flesta bedömare tycks överens om att det är en orealistisk utopi.

– Folkomröstningen är en viktig symbolisk fråga, det största som hänt kurderna på mycket länge. Men de omkring 500 000 kvadratkilometerna som kurderna drömmer om tror jag aldrig kommer att infrias som ett självständigt land, säger Baksi.

– Man kan ha starka identitetskänslor, men verkligheten är som den är.

"Inte sannolikt"

Motståndet är för stort från omvärlden och dessutom saknas en enad pankurdisk rörelse som skulle kunna leda kampen för ett Storkurdistan, enligt Ingmar Karlsson.

– Det finns möjligen några exilgrupper som driver frågan. Men om ett sådant Storkurdistan skulle uppstå skulle Turkiet, Iran och hela Mellanöstern behöva kollapsa samtidigt, säger han.

– Och det är inte särskilt sannolikt.

Irakiska Kurdistan

  • Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50 000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).
  • Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Nineve (huvudstad Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.
  • Dagens gränser är dock omstridda och många har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.
  • Omkring hälften av Iraks olja produceras i områden som kurderna anser tillhör Kurdistan, däribland Kirkuk, men inkomsterna därifrån kontrolleras av regeringen i Bagdad. Reglerna kring detta har varit hett omstridda. Om Kurdistan lyckas etablera en egen oljeutvinning och -försäljning kommer det att möjliggöra kurdisk självständighet, eftersom landet då har en ekonomisk grund att stå på. 
  • Källa: Landguiden


Den kurdiska folkomröstningen

  • På måndag, den 25 september, röstar irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill kommer det att röstas i flera omstridda områden som kontrolleras av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det är inte bara kurder som har rätt att rösta, utan även andra folkgrupper som lever i de kurdiska områdena.
  • Den irakkurdiska diasporan kommer att kunna rösta via nätet.
  • Irakiska Kurdistan har en hög grad av autonomi, har ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Men relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.
  • Regeringen i Bagdad motsätter sig folkomröstningen. Iraks premiärminister Haidr al-Abadi har sagt att den kommer att leda till "ännu mer konflikter". Turkiet och Iran är också kritiska, oroade över att omröstningen skulle kunna inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.


Kurderna

  • Kurderna är världens största etniska grupp utan en egen stat. De lever framför allt i gränsbergen mellan Turkiet, Irak och Iran men även i Syrien och i Kaukasus.
  • Det större, någorlunda sammanhängande område där majoriteten av befolkningen är kurder, brukar kallas Kurdistan. Men det är inget exakt avgränsat område och där bor också andra folkgrupper. Många kurder bor också utanför Kurdistan, i Turkiet har till exempel många flyttat från turkiska Kurdistan i söder till de västra delarna där två tredjedelar av Turkiets kurder nu bor.
  • Kurderna har fört olika kamper för självständighet, ibland med vapen, ibland med fredliga medel. När USA inledde "kriget mor terrorismen" 2001 fanns PKK, som för en väpnad kamp mot den turkiska staten, bland de grupper som stämplades som terrorrörelser. 
  • Källa: Utrikespolitiska institutet.