Har du något att säga?

Skriv en insändare.

Skriv insändare
Avreglering har under de senaste årtiondena varit ett medel för att nå ekonomisk tillväxt på olika fronter. Den här veckan kommer ännu en avreglering att aktualiseras. Frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA har som övergripande syfte att stärka västvärldens konkurrenskraft i förhållande till Asien. Genom att avskaffa tullar och tariffer och jämna mark för transatlantiska investeringar och offentliga upphandlingar räknar EU och USA med en rejäl tillväxt i bruttonationalprodukten. Förhandlingarna väntas få ny fart i dag, onsdag, då USA:s president Barack Obama kommer på officiellt besök till Bryssel. Bland annat har EU-kommissionen för avsikt att sätta ut det omstridda investerarskyddet på utlåtanderunda. Det övergripande syftet med frihandelsavtalet är kanske vällovligt, men samtidigt är medborgar- och konsumentorganisationer djupt oroade för vad partnerskapet och i synnerhet dess investerarskydd kan tänkas få för följder för de berörda staterna, dess medborgare och den samhälleliga demokratin. Ylereportrarna Kjell Lindroos och Pekka Palmgrens välgjorda, tvådelade tv-reportage (Spotlight 12.3, 19.3) har förmedlat en politisk eufori över avtalet, men på samma gång en hel del dubier. Oron gäller framför allt frihandelsavtalets inverkan på enskilda staters möjligheter att fatta demokratiska beslut kring miljö- och konsumentfrågor. Spotlightredaktörerna gjorde rätt då de satte strålkastarljuset på det tveksamma skiljedomsförfarandet som finns till för att skydda de multinationella bolagens investeringar. Att storföretagen med hjälp av välbetalda jurister och stämningar kan klämma enskilda stater på enorma skadestånd är mer än oroväckande. Det här gäller i synnerhet som det redan finns exempel på stater som inför den typen av påtryckning har backat från planerad lagstiftning som skyddar medborgarna I Spotlightreportaget framgick att en skiljeman i en process kan vara representant för ett storbolag i nästa process. Sammanblandningen av roller verkar helt absurd. Redan en permanent skiljemannastab har rollen av en global domstol med en övernationell makt som vida överglänser kraften hos en enskild, suverän stat. Det här eftersom det är alltid pengarna som talar i vår nya sköna värld. Symptomatiskt är också att EU-kommissionen hellre träffar lobbyister från multinationella företag än lobbygrupper som representerar civilsamhället. Mot den bakgrunden verkar utrikeshandelsminister Alexanders Stubbs (Saml) attityd till partnerskapet märkligt aningslös. Å andra sidan är Stubbs attityd kanske också betecknande för de rådande stämningarna inom Samlingspartiet. Det kommer förhoppningsvis att klarna i samband med det instundande Europaparlamentsvalet. Ett frihandelsavtal mellan EU och USA kommer, om det blir av, att få mycket stora konsekvenser för Finland samtidigt som vår regering och riksdag inte har mycket att säga till om då det gäller utformningen av avtalet. Just därför borde frihandeln och särskilt dess investerarskydd få status som en av de allra viktigaste frågorna i Europavalet. Det blir i sin tur en utmaning i ett samhälle där väsentliga delar av den seriösa, samhälliga debatten har lagts ut på entreprenad till många snäva kretsar på de sociala medierna. Var och en inser att frihandelsavtalet TTIP inte kan debatteras under fliken för anonyma kommentarer på mediehusens webbsidor. Stora demokratiska värden står på spel om storkapitalet och multinationella bolag får allt större spelrum samtidigt som den samhällspolitiska apatin sprider sig bland befolkningen. En avreglering av världshandeln får inte leda till en avreglering av demokratin.