Nordisk EU-klubb engagerar

En ny undersökning visar att en majoritet av tillfrågade EU-valskandidater, 63 procent, är positivt inställd till en nordisk, tvärpolitisk grupp i Europaparlamentet. Undersökningen omfattar EU-valskandidater i Finland, Sverige och Danmark. Mest stöd får tanken bland de finländska kandidaterna. Olav S Melin, informatör på tankesmedjan Magma, bedömer den nordiska inriktningen upplevs viktig både av SFP:s och av flera andra finländska partiers kandidater. Samlingspartiet är den aktör bland de stora finländska partierna som är mest skeptisk till ett tvärpolitiskt, nordiskt EU-samarbete. Melin tolkar siffrorna som ett uttryck för svenskfientligheten som finns speciellt hos partiets ungfalang. Samtidigt tycker sig Melin se att undersökningen som helhet speglar en EU-skepsis. Den finns i Finland hos Sannfinländarna liksom den finns i Danmark hos Dansk Folkeparti. – De populistiska partiernas invandringsmotstånd brukar i regel inte inbegripa invånare från Norden. Invandringskritiska partier väljer i regel Norden framför EU. Resultatet av Magmas och tankesmedjan Yggdrasils gemensamma undersökning kan alltså tolkas på två sätt: Dels finns det ett intresse bland nordiska EU-kandidater för ett nordiskt samarbete på Europanivån kring frågor som gäller den nordiska välfärdsmodellen och de värderingar som är djupt rotade i de nordiska länderna. Andemeningen är då att dels förbättra EU med de principer som gäller i Norden, dels skapa en större tyngd bakom den nordiska opinionen. Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP) skriver i en kommentar att de nordiska länderna redan länge har haft existerande starka kulturella, geografiska, politiska och ekonomiska band som stöder detta. – Jag är övertygad om att detta vore ett fungerande samarbete många skulle dra nytta av ifall den politiska vilja på riktigt skulle finnas där. Men å andra sidan speglar undersökningen också en annan mer EU-kritisk hållning där det nordiska, tvärpolitiska samarbetet utgör någon form av alternativ till EU. – Ett nordiskt samarbete i EU kan i bästa fall leda till ett gemensamt nordiskt beslut om att vi bryter oss loss från EU, skriver till exempel Susanna Rissanen från Finlands kommunistiska parti i en kommentar till undersökningen. Intresset för en nordisk, tvärpolitisk grupp i Europaparlamentet är mindre i Sverige än i både Danmark och Finland. Olav S Melin ser resultatet som följdriktigt med tanke på den egna hållning Sverige har drivit i EU ända sedan anslutningen. – I Sverige är man ”sig selv nok”. Hela frågeställningen är ointressant för dem, säger han. Melin ser stora skillnader i Finlands och Sverige sätt att förhålla sig till EU. Finland gick med i både EU och EMU, mest för att starka sitt oberoende till Ryssland och utan att reflektera desto mer över frågan. – I Sverige, däremot, fördes en idéhistorisk debatt om rötterna med folkhemmet och det lutherska arvet som inte gick att kombinera med subsidiaritetstänkandet i de katolska länderna. Någon sådan debatt har vi inte alls haft i Finland. Olle Ludvigsson (S) kan tänka sig att samarbeta nordiskt och tvärpolitiskt om - det, som han säger - ”finns något mervärde” att hämta. – Det är jag i nuläget lite osäker på. Det kan vara en samarbetsform, men det finns också andra alternativ, skriver han. På vänsterflanken i Sverige hävdas rent generellt att skiljelinjen går mellan höger- och vänsterpolitik och att ett nordiskt tvärpolitiskt samarbete därför skulle präglas av djup oenighet.