Det här med att bli äldre är inte nödvändigtvis en dålig sak. För Fredrik Furu, 36, är det bara början. - Nu har jag hittat fram till ett enkelt, rakt uttryck. Åldern ger låttexterna en annan tyngd och ett annat innehåll än tidigare. Min karriär börjar på sätt och vis nu. I onsdags släpptes "Nåt som fastnar" – en ep med fem nya låtar – på Spotify och Itunes. Det finns också fysiska ex av skivan. - Jag gillar inte att släppa enstaka låtar på Spotify. Hellre jobbar jag med koncept och helheter och då är ep:n ett bra format. Min ursprungliga tanke var att ge ut en "ögonblickstrilogi" – tre ep-skivor producerade på tre olika ställen – i snabb takt. Vi får se hur det går; kanske blir det bara två. Den första är i varje fall inspelad i Stockholm och nästa görs förhoppningsvis i Österbotten. På "Nåt som fastnar", som är producerad av norrmannen Magnus Humle, har Fredrik Furu samarbetat med svenska musiker och finlandssvenska låtskrivare. I bandet spelar bland andra Ulf Lundells gitarrist Jens Frithiof och Amanda Jenssens trummis Fredrik Myhr. Och syntstråkarna från de två första albumen är borta - i stället backas sångaren Furu upp av Malvakvartetten. Riktiga stråkar ger ett varmare, mjukare sound. Sin vana trogen skriver Fredrik Furu alla texter själv, men musiken komponerar han tillsammans med andra. På nya ep:n är den signerad av Joel Isaksson, Oskar Nyman, Marcus Granfors och Markus Sjöberg. Isaksson och Nyman har rötterna i Jakobstad, Granfors och Sjöberg i Vasa. Fredrik Furu skriver låtrader som kommer nära, ett slags ögonblicksbilder direkt ur livet. Stoffet hittar han i vardagen. Det mesta är självbiografiskt – på ett eller annat sätt – och kretsar kring ett "du" och ett "jag". Men allt får publiken inte veta. - Texterna är livsviktiga; jag vill berätta historier. Alla mina förebilder är ju starka författare. Som Peter LeMarc, Kent och Lars Winnerbäck innan han blev för mörk. - På nya skivan är jag ännu rakare och personligare än tidigare. Lyckas det blir det riktigt bra, men det är hela tiden en balansgång mellan att vara banal och genial. Grundtonen är ofta melankolisk. I lågmälda "En av oss" våndas ett sömnlöst jag på ett enkelrumshotell, "jag andas i en stad utan ljud, innanför, bor en storm ingen hör". - Låten handlar om ensamhet både i ett förhållande och i en storstad. Vilket kanske speglar hela ep:n. På "Nåt som fastnar" visar Fredrik Furu dessutom upp en ny sida. Ta "Öppna hjärtat en sekund" som exempel, den har ett samhällskritiskt anslag. - Jag skrev låten efter ett möte med en tiggande kvinna på en gata i Stockholm. Ingen såg henne, alla gick förbi. Jag är visserligen ingen vänsterradikal artist men vill gärna bredda mina texter och få in nya perspektiv. Det gäller även sättet att skriva kärlekslåtar. Allt behöver inte utgå från det klassiska hjärta och smärta-dramat; man kan skriva om kärlek på andra sätt. Ep-skivan innehåller också den självironiska hitlåten "Som att dansa men på radio" som gick in som etta på Vegatoppen i augusti. - Vissa låtar skriver sig själva. Den var en sån. Jag förstod genast att "Som att dansa men på radio" har en speciell sorts energi.