Rösterna föll 134–48 i omröstningen på fredagseftermiddagen. Men samtidigt godkände riksdagen en kläm om att utreda regionala försök utan obligatorisk svenska med rösterna 93–89. En del kommuner i östra Finland har önskat sig tillstånd att erbjuda ryska i stället för svenska. Kulturskottet som behandlade medborgarinitiativet föreslog att det ska förkastas. Utskottet avvisade också regionala försök.

Sasi: Klämmen kommer att tolkas på två sätt

Klämmen om att utreda regionala språkundervisningsexperiment i grundskolan kommer att tolkas på två väldigt olika sätt, säger Kimmo Sasi (Saml). De som var emot den kommer att säga att det bara är en utredning, de andra kommer att se klämmen som en viktig signal. – Jag anser att utredningen ska vara seriös och ordentlig, så man ser de goda och negativa sidorna. Sasi säger sig inte kunna utesluta möjligheten att han en dag stöder ett regionalt språkexperiment. – I princip ställer jag mig ändå skeptisk. Endast en ur Samlingspartiets grupp röstade för att svenskundervisningen borde vara frivillig i grundskolan. Många av partiets ledamöter ställde sig ändå positiva till klämmen. Sasi, som röstade mot regionala experiment, beräknar att de som röstade för klämmen betraktar den som "ofarlig". Sasi uppfattar också klämmen som en diplomatisk eftergift till dem som vill stryka svenskan i grundskolan. – En kläm för en utredning, ett försök, är något av en motvikt, att komma de andra till mötes. En kläm om att automatiskt inleda regionala försök hade inte gått igenom, säger Sasi.

Nylander: En seger för nationalspråken

Riksdagens beslut i dag, att med klara siffror förkasta medborgarinitiativet om att göra skolsvenskan valfri, är en stark utbildningspolitisk markering för ett tvåspråkigt Finland. Så kommenterar Mikaela Nylander (SFP) omröstningen som slutade 134 mot 48. - Jag är glad för att svenskan som landets andra nationalspråk har ett så brett stöd i riksdagen, säger hon. Riksdagens beslut att med knapp majoritet godkänna en kläm om regionala försök, där skolsvenskan kan bytas ut mot ett annat språk, är däremot ett bakslag för svenskan. Det medger svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander öppet. - Det ställer elever i en ojämlik position med tanke på framtida utbildningsmöjligheter. Beslutet är också juridiskt knepigt. Nu blir det nästa regeringens sak att utforma de regionala försöken. Vägen till förverkligande kan bli lång. Viktigt att detta inte blir en sparåtgärd som betyder att man läser mindre svenska eller mindre språk överlag. Nylander säger att kulturutskottets betänkande, som riksdagen i dag godkände, betyder att man nu bör fokusera på att förbättra undervisningen i svenska. - Kommunikationsbiten måste bli viktigare. Parallellt ska vi satsa på att höja språkundervisningen överlag i skolorna.

Gestrin: Folktinget glädjer sig

- Jag är lättad och glad att en så klar majoritet av riksdagsledamöterna anser att svenskan ska vara ett obligatoriskt skolämne i finska skolor också i framtiden. Det här vittnar om en djup förståelse för att Finland är ett land med två levande nationalspråk, och att alla barn har rätt till obligatorisk undervisning i båda språken, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin. - Men visst känner jag oro för konsekvenserna av de regionala försök som riksdagen nu har bett regeringen att utreda, och som eventuellt införs. Regionala försök leder till att de som inte läser svenska försätts i en sämre ställning senare i livet med tanke på utbildningsmöjligheter och också med tanke på framgång i arbetslivet. - Jag är fullt övertygad om att Finlands tvåspråkighet är en konkurrensfördel för både samhället och individen. Finland hör till Norden och våra länder har en gemensam historia, samhällssyn och värdegrund. Det nära politiska och ekonomiska samarbete som hela tiden förstärks mellan våra länder, innebär att kunskaper i svenska är en klar merit för alla. - Nu måste vi satsa all energi på att förbättra språkundervisningen på alla nivåer i utbildningen, och att göra den mera attraktiv. Dessutom borde språkundervisningen inledas så tidigt som möjligt, gärna i de första årskurserna, avslutar Gestrin.

Terho: Initiativet tog en delseger

Finskhetsförbundet Suomalaisuuden Liittos ordförande Sampo Terho är både nöjd och missnöjd över resultatet av omröstningen. Trots besvikelse över att medborgarinitiativet förkastades, välkomnar förbundet klämmen om att utreda regionala försök utan obligatorisk svenska. - Medborgarinitiativet var delvis en framgång, även om huvudmålet om frivilliga språkval i hela landet inte uppnåddes. Vår sak tog ett litet steg framåt samtidigt som initiativet startade en diskussion om tvångssvenskan som en allt större del av medborgarna vill göra frivillig, säger Suomalaisuuden Liittos ordförande Sampo Terho i ett pressmeddelande. - Dagens lösning är ändå inte tillräcklig. Vi fortsätter att driva frågan om frivilliga språkval tills målet har nåtts i hela landet, säger Terho.