Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Allt fler är arbetslösa samtidigt som allt fler jobbar övertid. Den större arbetsbelastningen leder i sin tur till sjukskrivningar och utbrändhet.Ur samhällets synvinkel vore det bättre att omfördela arbetsbördan. En generellt förkortad arbetstid skulle skapa många nya jobb, bättre folkhälsa och mindre utgifter för sjukfrånvaro. I Finland förs tillsvidare ingen debatt om de här frågorna. I Sverige finns det åtminstone en pyrande början till en samhällsdebatt. En av aktörerna i den rikssvenska debatten är Roland Paulsen, doktor i sociologi vid Lunds universitet. Han uppfattar att facket har misslyckats med prissättningen av övertiden samtidigt som ledande beslutsfattare inte förmår se samhällsnyttan med en jämnare fördelning av arbetet. I själva verket dikteras utvecklingen av ekonomiska intressen. Kapitalägarna har under de senaste årtiondena plockat ut all vinst som härrör sig från produktivitetsförbättringar. Det har i sin tur lett till att Sverige i dag hör till de länder som har de snabbast ökande klass- och inkomstklyftorna. En förkortad arbetstid med bibehållen lön skulle enligt Paulsen vara ett sätt att omfördela välståndet mellan kapitalägare och löntagare. Paulsen noterar att det egentligen är ganska konstigt att allmänheten i dag uppfattar frågan om förkortad arbetstid som en utopi. Då vi för hundra år sedan fick allmän rösträtt var åtta timmars arbetstid en av de första reformerna som infördes. Efter det har arbetslivsreformerna duggat tätt. Att lördagen för många i dag inte är en normal arbetsdag är i själva verket ett resultat av en konfrontativ och progressiv arbetarrörelse. Fram till 1970-talet jobbade i princip alla partier utom Moderaterna för en förkortad arbetstid. Men i dag är knappt något parti i Sverige längre för att löntagarna ska få del av den produktivitetsnytta som uppstår via tekniska innovationer. Själv anser Paulsen att arbetstiden generellt kunde kortas till fyra eller sex timmar per dag och att tyngdpunkten i beskattningen flyttas från lönerna till andra produktionsmedel.– Om ett företag införskaffar en robot som ersätter 100 arbetstagare, varför ska då tonvikten i beskattningen fortsättningsvis ligga på det mänskliga arbetet? Varför beskattar man inte omsättningen i ett företag? Paulsen har stöd av många andra som inser att skatt på lönearbetet inte på sikt kan upprätthålla nivån på välståndet. I Sverige debatteras också frågan om kollektivt ägda företag och så kallad ekonomisk demokrati. En grupp forskare gav för några år sedan ut en bok i vilken de visar att demokratiskt styrda företag är väl så effektiva och ekonomiskt bärkraftiga som traditionellt kapitalägda företag. Empiriska studier visar att ökat medbestämmande ökar den ekonomiska effektiviteten och arbetstillfredsställelsen och att avsaknad av inflytande är förknippad med ökad risk för utslagning och ohälsa. Alltså finns det solklara samhällsvinster att hämta i ett systemskifte. I dag premiärvisas i Uppsala en nygjord dokumentärfilm som bygger på intervjuer med forskare som har intresserat sig för temat ekonomisk demokrati. Den filmen väntas bland annat sätta fingret på paradoxen om att fackföreningsrörelsen och den politiska vänstern har missat den stora chans som har funnits till en demokratisering av arbetslivet. Fackliga organisationer har konsekvent vägrat att befatta sig med medlemskollektiv som har uttryckt vilja att överta en vårdcentral, en skola eller ett företag. Det beror på att sådana intressenter automatiskt identifieras som potentiella arbetsgivare som i sin tur utgör motpart till den fackliga intressesfären. Enstaka konkreta fall av arbetstidsförkortning i Sverige har intresserat stora mellaneuropeiska tidningar som The Guardian och Le Monde. Ännu lär ingen ha intresserat sig för Centerledaren Juha Sipiläs förslag om 100 extra arbetstimmar i Finland. En trailer på filmen om ekonomisk demokrati finns här: Diskussioner i ämnet ekonomisk demokrati förs på en Facebooksida här. En radiointervju med sociologen Roland Paulsen i P 4 Dalarna finns här: