”Riskfyllt jaga låga löner”

Nils Torvalds har på känn att problemen började redan i början på 1990-talet då statsmakten tog lån i hopp om att den framtida ekonomiska tillväxten skulle lösa problemet. Snöbollen blev i stället bara större och större. Därför kommer de aktuella strukturella åtgärderna att bli desto kraftigare. – I princip är det en intern devalvering som väntar. Det besvärliga är att den kommer att slå till mot centrala statsbudgetmoment som berör utbildning, socialvård och hälsa, säger han. Själv vill han kombinera strukturreformerna med en industripolitik som dels identifierar vilka kluster Finland borde satsa på och dels fokuserar på innovationer framför låga löner. – Risken med att bara jaga låga löner är att man i något skede får konkurrens från ytterligare låglöneländer som Kina och då har man inte längre några låga löner. Nils Torvalds inledde sitt besök i Jakobstadsregionen på tisdagen med att ställa sig inför ett sprängfyllt auditorium i Pedersöre gymnasium. Eleverna får höra att parlamentarikern under sin ungdom blev relegerad vid två olika tillfällen. Den ena gången för att han anklagades för något han inte hade gjort, den andra gången för ett snöbollskrig. Inne i själva skolan. Straffet snöskottning duger inte för Torvalds som hade läst in sig på skolordningen. Han ringer skolstyrelsen, som meddelar att ett eventuellt besvär kan leda till att ingen skola i hela landet vill ha honom som elev. Sensmoralen i berättelsen är att man ska våga ta konflikter, men att principerna ska kombineras med sunt förnuft och att det framför allt gäller att vara påläst. Ända sedan den dagen har Torvalds stått på barrikaderna för det han har funnit rätt och riktigt. Också i värvet som Europaparlamentariker handlar det om att bekämpa orättvisor och att verka för respekt och högaktning . – Det är en hård värld vi lever i. Att man i dagens Finland ifrågasätter det svenska modersmålet är en del av den rådande stämningen i Europa. Själv är Torvalds övertygad om att man får respekt enbart genom att själv visa respekt. Han påminner om att Grekland var ett av de länder som år 1953 efterskänkte en del av Tysklands stors statsskuld efter andra världskriget och att det nu är vår tid att hjälpa grekerna. En elev vill veta hur Torvalds ställer sig till EU-bidragsfusket i Italien. Parlamentarikern plockar fram reformationen och ett framväxande medborgarsamhälle som orsaker till den högre moralen i Norden. Eleverna trollbinds av Torvalds jämförelse av gårdagens och dagens samhälle. Eleverna får höra att de är mer beresta än Torvalds var i sin ungdom och att många av dem kommer att bilda familj med en utlänning. Och medan den äldre generationens bönder och företagare sålde sina produkter till grannen kommer det mesta som produceras i Pedersöre framöver att gå på export till utlandet. Den här samhällsförändringen förutsätter mer språkkunskap, mer omvärldsanalys och en större kreativitet, som delvis kan utvecklas genom att språken är uppbyggda enligt olika logik. – Den som talar ryska i Finland kommer aldrig att tvingas gå utan jobb, fastslår Torvalds. Som exempel på frågor i Europaparlamentet väljer Torvalds att skjuta in sig på energibristen och experimentet med fusionsenergi, de överfiskade fiskebeståndet, all ”goja” som släpps ut i Östersjön jämte snusfrågan. – Jag uppmanar ingen att använda snus, men om man inte får sälja snus på finländska färjor väljer folk att resa med de svenska färjorna. Det här är en av de rättvisefrågor jag jobbar för. Budskapet verkar gå hem. – En av de bästa föreläsningar jag har varit på, säger en av de inspirerade elever som strömmar ut till den väntande lunchen.