Många har velat dämpa de starka reaktionerna på regeringens plan om tolv så kallade fulljoursjukhus i landet.Familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) var först på plan med en försäkran om att Vasa nog kommer att få hålla sina förlossningar. Chefläkaren Sakari Telimaa i Karleby bedömde å sin sida att Mellersta Österbotten kan sova lugnt i och med att hans centralsjukhus de facto betjänar ett större antal människor än de 78 000 personer som är skrivna i det egna sjukvårdsdistriktet. Förvånansvärt många människor verkar nöjda med vad de uppfattar som lugnande besked. Men tyvärr är det här en bedräglig trygghet. Så som statens finanser ser ut i dag och under en överskådlig tid står vi inför enormt stora besparingar inom den offentliga sektorn. Understatssekreterare Tuomas Pöysti meddelade under ett presstillfälle i torsdags att den tre miljarder euro stora besparingen som staten eftersträvar inte kommer att kunna uppnås med hjälp av produktivitetsvinster inom vården. Så länge Vasa och Karleby omtalas som så kallade satellitjourer ska varningsklockorna ringa. Klassificeringen är en viktig rikspolitisk signal om hur statsmakten under de kommande årtiondena kommer att prioritera. Fulljoursjukhusen byggs ut med skattemedel medan satellitjourerna får bereda sig på en successiv nedtrappning. Den utvecklingen kommer de nya självstyrelseområdena inte att rå på så länge statsmakten styr via normer och finansiering. Prioriteringarna kommer antagligen att specificeras i ett så kallat servicelöfte med fasta kriterier för sjuktransporttider med mera. I och med att allt inom den offentliga förvaltningen numera byggs upp enligt individuella principer blir det allt svårare att försvara egna institutioner i Kustösterbotten.Som dagens grundlag är uppbyggd räcker det med att svenskspråkiga erbjuds tillgång till tjänster. Principen öppnar för många kommande domänförluster i regioner som domineras av finlandssvenskar och som inte är intressanta för de stora partierna. Till exempel är det ju knappast en tillfällighet att Österbotten är utom räckvidden för landets räddningshelikoptrar. Den offentliga sektorn i Vasaregionen är i dag en stor sysselsättande kraft för många kvinnor som bor och lever med män som får sin utkomst från exportindustrin. Om stora delar av den övriga offentliga sektorn, däribland rättsväsendet och den högre utbildningen, monteras ner enligt det mönster som kan skönjas i social- och hälsovårdsreformen kommer landskapet Österbotten inte att kunna fortsätta sitt segertåg då det gäller befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Med andra ord står stora samhällsvärden på spel just nu. Därför borde ledande beslutsfattare från kustremsans alla politiska partier sluta upp bakom tanken på en regional självstyrelse som också innebär en reell, demokratisk makt över samhällsfunktionerna. De österbottniska kommunerna kommer att tappa många av sina tidigare funktioner samtidigt som SFP förlorar sin roll som ledande maktfaktor på det regionala planet. Därför handlar det nu om att glömma gammalt groll och tvärpolitiskt lobba för ett omfattande regionstyre som kan garantera att Kustösterbotten behåller och till och med förbättrar sin position som ett av dragloken för Finland. Lyckas vi dessutom i integrationen av flyktingsströmmarna har vi god möjlighet att överträffa den redan positiva befolkningsprognosen. Regeringen borde ha vett att skämmas för att den försöker sätta käppar i hjulet för en av landets mest framgångsrika regioner.