Skogsägarna kan inte godkänna att den vetenskapligt bevisade kolsänka, som naturligt uppstår via deras arbete och investeringar, blir en utsläppskälla i EU:s räkneövningar och utsläppskalkyler, som Finland skulle bli tvunget att betala en saftig räkning för, heter det i ett pressmeddelande från Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

Skogsägarna kräver även klara besked om hur regeringen kommer att agera så att de värsta farhågorna inte besannas.

– Av EU behövs nu förnuftiga beslut. Det kan inte vara rätt att hållbart skogsbruk och god skogsvård straffas på grund av EU:s slumpmässigt valda jämförelseår som grund för besluten. Om EU:s planer förverkligas kan det för Finlands utsläppshandel årligen innebära en tilläggsräkning på många miljoner euro, säger Stefan Thölix, SLC:s fullmäktigeordförande samt ordförande för SLC:s skogsutskott.

För att ge vägkost åt centrala beslutsfattare om Finlands skogsbruk och hur näringen bidrar till klimatarbetet ordnade därför SLC och MTK på måndagen en skogsdiskussion som samlade cirka 350 deltagare i Helsingfors.

Var tredje är skogsägare

Var tredje finländare äger skog i någon form. De finländska skogsägarna deltar enligt SLC sedan årtionden tillbaka i det gemensamma klimatarbetet genom att vårda den växande skogen så att den effektivt kan binda koldioxidutsläpp.

Finland har enligt Thölix ett intresse i att investera i skogssektorn, vilket även motsvarar de finländska skogsägarnas intressen. Skogsägarna investerar själva årligen cirka 200 miljoner euro i de finländska skogarnas tillväxt.

– Om EU i skuggan av sin klimatpolitik går in för att reglera skogarnas användning via exempelvis avverkningstak tappar en del av skogsinvesteringarna sitt värde. Det aktiva skogsbruket skulle även hämmas och klimatnyttan därmed begränsas, säger Thölix.

"EU avgör"

SLC och de finlandssvenska skogsägarna påminner om att ifall EU går in för att begränsa Finlands aktiva skogsbruk och Finlands skogar inte godkänns som kolsänkor i utsläppskalkylerna, går unionen även samtidigt emot EU-kommissionens eget mål om att skapa fler arbetstillfällen och tillväxt inom de gröna näringarna.

– Det är EU som nu sitter på avgörandet, påminner Thölix.

EU-parlamentet röstar enligt uppgift i frågan den 12 september.