Samtidigt som en del av dem som kom till Finland 2015 fortfarande inte fått ett enda asylbeslut är det många som väntar på svar från förvaltningsdomstolen efter att ha överklagat negativa beslut. Dessutom finns det ungefär 850 personer som fått uppehållstillstånd, men bor kvar på flyktingförläggningarna i väntan på att bli tilldelade nya hemkommuner.

– Från förläggningarna kommer man iväg till kommunerna inom två eller tre månader, det är rörelse hela tiden. Det finns kommunplatser nu, men ibland är de på ställen dit människor kanske inte söker sig, säger Pekka Nuutinen som leder mottagningsenheten på Migrationsverket.

Mottagningsexperten Hanna-Leena Tikkanen på Finlands Röda Kors är kritisk till att det är så långa köer då sökande med uppehållstillstånd ska skickas vidare från sina första boenden ut till kommunerna.

– Väntetiden var 102 dygn förra året och ur vår synvinkel är det för länge. Antingen finns det inga kommunplatser eller så motsvarar de inte behovet, säger Tikkanen.

Färre förläggningar

Migrationsverket började i snabb takt stänga flyktingförläggningar förra året, då antalet asylsökande blev betydligt färre än året innan. Senare tvingades verket ändå delvis ta tillbaka sitt beslut och låta en del av förläggningarna vara kvar längre än man först tänkt.

Till exempel i Hangö och S:t Michel finns förläggningarna fortfarande kvar, eftersom det inte setts som möjligt att stänga dem. Efter att stängningarna först skjutits upp till årsskiftet har ytterligare ett beslut gjort att verksamheten fortsätter via kontrakt som är i kraft tills vidare.

– Kundmängderna har inte minskat enligt vad vi utgick ifrån. Flyktingförläggningarnas utnyttjandegrad låg en stund på 97 procent. Och vi borde också ha beredskap om det börjar hända saker igen, säger Nuutinen.

I Raseborg öppnades en helt ny förläggning i oktober.

Enligt Nuutinen och Tikkanen är en majoritet av dem som bor på förläggningarna i samma skede av sina processer – de har överklagat ett första, negativt beslut om asyl. Totalt bor det omkring 11 200 personer på förläggningarna.

– Ångest, nervositet och osäkerhet är känslor som blivit betydligt vanligare bland de asylsökande, säger Tikkanen.

14 olika aktörer som får betalt av staten driver flyktingboenden för vuxna. Förläggningar för minderåriga drivs av 7 aktörer. Nuutinen räknar med att det går åt ungefär 280 miljoner euro för att hålla förläggningarna igång i år. De sysselsätter mellan 2 200 och 2 500 personer, uppskattar han.