Vad innebär landskapsreformen i praktiken för vården i Österbotten och Mellersta Österbotten i ett läge då pengarna börjar följa kunden?

Det är så kallad bra fråga som beslutsfattarna har all orsak att börja söka svaret på. Frågeställningen är särskilt angelägen i Kronoby där opinionen om landskapstillhörighet är splittrad, men också rent generellt i Österbotten.

Situationen kan kanske bäst illustreras genom en liknelse om ett antal bybutiker som verkar i skuggan av ett välutrustat köpcentrum i grannstaden. Om en stor del av byborna väljer att handla i stormarknaden kommer bybutikerna på sikt att dras in som en följd av strypt lönsamhet.

Det försätter icke bilburna bybor i sticket. Precis på samma sätt hamnar Kronobys äldre och sjuka på sikt i kläm om de mer raska patienterna i Kronoby efter verkställd landskapsreform föredrar att hämta sin hälsovårdsservice i Karleby.

Det blir alltså konsekvensen av de fria vårdval som vi redan har, men som av allt att döma blir ännu mer markerat i landskapsreformen. Att pengarna följer med patienten kan få verkligt grava konsekvenser för lokalservicen i en kommun i vilken en stor del av befolkningen dras mellan två olika landskap.

Faktum att den egna hälsovårdscentralen uppfattas sortera under ”fel” landskap kan öka tendensen att gå över ån efter vatten. Det finns alltså en klar risk för att Kronobyborna med sina egna vårdval kommer att skjuta sig själv i foten.

Alltså finns det fog för tanken att invånarna i Jakobstadsregionen på sikt också börjar anlita Mellersta Österbottens centralsjukhus för mycket annat än barnafödande.

På motsvarande sätt kan också Vasa centralsjukhus bli lidande av att allt fler invånare i Jakobstadsregionen i namn av det fria vårdvalet väljer att uppsöka Mellersta Österbottens centralsjukhus. Tendensen att omkring 90 procent av dagens gravida mammor i Jakobstad väljer att föda sina barn i Karleby utgör en indikation på att avståndet mellan Jakobstad och Vasa är avskräckande.

Alltså finns det fog för tanken att invånarna i Jakobstadsregionen på sikt också börjar anlita Mellersta Österbottens centralsjukhus för mycket annat än barnafödande. Det minskar den kritiska massa som behövs för att Vasa centralsjukhus ska stå stadigt.

På våra breddgrader är det snarare konkurrensen mellan de olika affärsverken som kan bli ödesdiger, inte konkurrensen mellan den offentliga sektorn och privatsektorn. Med tanke på att Vasa centralsjukhus i dag utgör en garant för vård på svenska kan landskapsreformen och den åtföljande konkurrensen mellan de olika affärsverken också få ödesdigra språkpolitiska konsekvenser.

Just därför borde beslutsfattarna redan i detta skede också överväga möjligheten med affärsverk som är större än de nuvarande landskapen. En klar arbetsfördelning mellan Mellersta Österbottens centralsjukhus och Vasa centralsjukhus skulle eliminera den konkurrens som kommer att uppstå som en konsekvens av det fria vårdvalet.

Den aktuella landskapsreformen kompliceras av att den i sig utgör en politisk kompromiss mellan Samlingspartiets vurm för valfrihet respektive Centerns våta dröm om landskapsstyre. Det finns alltså två helt olika, röda trådar som löper genom alla lagförslag.

I lagpaketet är du invånare då du röstar i eller ställer upp i landskapsfullmäktigevalet, men kund i alla andra situationer. Och som kund har du makt att styra vilka vårdenheter som kommer att ta hand om de pengar som staten anslår för vården.

Mot den bakgrunden är det lite förvånande att Österbottens förbunds styrelsebas Joakim Strand (SFP) och landskapsdirektör Kaj Suomela säger att det behövs ett intentionsavtal mellan Österbotten och Mellersta Österbotten för att trygga landskapsöverskridande vård för Kronobyborna.

Intentionsavtalets främsta syfte verkar alltså vara att gjuta olja på de höga vågorna i Kronoby.

I reformen finns inget hinder inbyggt för Kronobybornas val av vård i grannlandskapet, alltså kan ett intentionsavtal göra varken från eller till i den här meningen. Däremot kommer Kronobybornas egna vårdval faktiskt i praktiken avgöra tillgången på närservice.

Intentionsavtalets huvudsakliga syfte verkar alltså vara att gjuta olja på de höga vågorna i Kronoby.

På tisdag kväll arrangeras i Pedersöre en påverkanskväll för invånarna. Förändringsledarna Marina Kinnunen och Jukka Kentala jämte övriga sakkunniga är på plats för att i mån av möjlighet räta ut frågetecken i vårdreformen.

Sådana verkar det inte vara någon brist på.