|

Misstro mot läkare ett hälsohot

NyhetsbildZoom
Henrik Othman.
Misstron späs på med konspirationsteorier där också medierna ses som en del av det läkemedelsindustriella etablissemanget.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

"Utan tvivel är man inte riktigt klok" skaldade salig Tage Danielsson, och javisst – skepticism är självfallet en eftersträvansvärd egenskap. Vi ska kritiskt granska all information vi sköljs över med. Skepticismen kan ändå spåra ur. ÖT och VBL skrev i fredags (12/1) om hur misstroende mot vården får många att söka sig till alternativa vårdformer.

Det är en trend på gott och ont. Det är sunt att diskutera läkemedelsindustrins makt och ifrågasätta tvångsmedikaliseringen. Men att strunta i råd från läkare, experimentera med kurer som marknadsförs av tvivelaktiga distributörer och påhejas i sociala medier av självutnämnda experter kan vara en lek med livet.

"Alternativmedicin" är en lite lömsk stämpel. Den används för allt från totalt overksamma bluffmediciner över naturpreparat med dokumenterad verkan till potentiellt livsfarligt kvacksalveri. Därför är det i sig inte allvarligt att, som det framkommer av fredagens artikel, att så mycket som 35 procent av finländarna använde sig av någon form av alternativ behandlingsform under det senaste året.

Tv-programmet Spotlight uppmärksammade nyligen användningen av silvervatten, ett minst sagt omtvistat preparat som läkemedelsverket Fimea nu vill klassa som läkemedel för att kunna förbjuda det. Polisen har också inlett en förundersökning kring misstänkt misshandel mot en mamma som gett sitt barn silvervatten.

Det är förmodligen överdrift av nödvärn men en tydlig markering om att myndigheterna tar frågan på allvar.

Enligt sociologiprofessor Suvi Salmenniemi vid Åbo universitet, som intervjuades i fredagens artikel, är det mycket ovanligt att någon enbart använder sig av alternativa vårdformer, utan att dessa in de flesta fall används som komplement.

Men om någon överger den klassiska vården till förmån för mera dubiösa vårdformer och preparat tar den personen en stor risk. Och den hälsoprofet som manar sina proselyter att göra så tar på sig ett stort ansvar.

Och också kombinationen etablerad vård och alternativvård kan vara riskabel om patienten inte berättar om sina naturmediciner för läkaren. Som Suvi Salmenniemi säger är detta problematiskt eftersom det finns en del preparat som kan skadliga effekter i samverkan med vanliga läkemedel.

En läkare binds av strikta bestämmelser och om någonting går snett kan patienten söka hjälp med stöd av patientskyddslagen.

Den som går till en självutnämnd expert – en kvacksalvare – har inget skydd. Därför vore det viktigt att också Finland fick en kvacksalverilag enligt den modell som tillämpas i Sverige där den ingår i patientskyddslagen. Lagen begränsar starkt rättigheterna för den som saknar vårdutbildning och yrkesmässigt undersöker eller behandlar någons hälsotillstånd.

Det är ändå bara ett steg mot de osunda tendenserna inom alternativmedicinen.

Man måste på allvar fråga sig varför så många misstror den etablerade vården, och inte minst måste man inom den vården se sig själv i spegeln. Det måste finnas en gemensam nämnare för dem som tror på en självutnämnd hälsoprofet framför en läkare med bortemot tio års studier och kanske flera decenniers klinisk erfarenhet.

Som Suvi Salmenniemi säger hänger det ihop med att man i dag gärna skapar egna tankemodeller och ifrågasätter etablerade institutioner som till exempel kyrkan. I den vevan tror man inte heller på läkare.

Det paradoxala är att många flyttar sin auktoritetstro från läkaren till självutnämnda experter utan medicinsk utbildning.

Misstron späs på med konspirationsteorier där också medierna ses som en del av det läkemedelsindustriella etablissemanget.

Tilltron till den etablerade vården ökar inte av den löpande band-principen som gör läkarbesöken på vårdcentralen till korta möten där läkaren sällan har tid att se bakom de ytliga symptomen. Suvi Salmennieni har säkert rätt då hon säger att många upplever att de bättre blir sedda och hörda inom de alternativa behandlingsformerna.

I långdansen om vårdreformen har man så gott som helt fokuserat på det administrativa när diskussionen uttryckligen borde handla om hur vårdapparaten möter människan.

Sjukvården måste, som Salmenniemi framhåller, lyssna på patienterna.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan