Redan tidigare har kineserna systematiskt kolonialiserat Afrika genom att köpa upp allt som går att köpa upp för att garantera den kinesiska industrin den olja och de råvaror som krävs för fortsatt hög ekonomisk tillväxt.
Fram till år 2020 beräknas de kinesiska statsbolagen ha investerat 100 miljarder dollar i den afrikanska kontinenten.
Också USA har dragit öronen åt sig, och förra veckan stoppade de amerikanska myndigheterna ett kinesiskt försök att köpa det amerikanska betaltjänstföretaget Moneygram. Det var oron för dataskyddet, uppgifter om företag och personer, som gjorde att miljardaffären stoppades.
Nu har också EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uppmanat medlemsländerna att inte vara naiva ifall ett utländskt statsbolag vill köpa en hamn eller ett företag som tillverkar militär utrustning.
För tio år sedan investerade Kina en till två miljarder euro per år i olika länder i EU-området. Men 2012 var kinesernas investeringar uppe i cirka 10 miljarder euro för att 2016 vara uppe i drygt 35 miljarder euro (HS 11.1).
Samma år var EU-ländernas totala investeringar i Kina åtta miljarder euro. Speciellt i Tyskland har oron spridit sig efter de kinesiska statsägda bolagen köpt upp företag inom energibranschen, bilindustrin och elektronik.
Enligt tankesmedjan Rasmussen Global finns farhågor för att Europa tappar i konkurrenskraft kunskap inom exempelvis teknologi och militärteknologi finner sin väg till Kina.
Ett problem med de kinesiska statsägda bolagen är bristen på transparens.
Ett problem med de kinesiska statsägda bolagen är bristen på transparens. Trots att oron över vilka avsikter kineserna har för sina bolag många gånger är överdriven, är det ändå en fråga som diskuteras.
För EU-länderna är situationen problematisk. Samtidigt som arbetslösheten är stor och den offentliga ekonomin i obalans, borde man värna om sina strategiskt viktiga industriella guldägg.
Men speciellt länderna i södra och östra Europa suktar efter investeringar, precis som aktörerna i norr som värnar om frihandelsavtalen. Därför finns det ingen organiserad motkraft för att stävja den kinesiska landstigningen.
Samma gäller Finland. För tio år sedan var Finlands statsskuld kring 55 miljarder euro, i dag är den över 100 miljarder. Samtidigt har statsskuldens andel av BNP ökat från 25 till 45 procent.
Trots att vi under fjolåret upplevde en svängning i den finländska ekonomin har vi ett underskott på 3 miljarder euro i budgeten. Det kan jämföras med Sverige som har 6 miljarder i överskott.
Dessutom är sysselsättningsgraden i Finland betydligt lägre än i de andra nordiska länderna. När vi i Finland ligger på kring 70 procent är de andra nordiska länderna uppe i närmare 75 procent. Den låga sysselsättningsgraden är en av de huvudsakliga förklaringarna till att vår ekonomi inte är i balans och statsskulden ökar.
Det är i praktiken kinesernas sätt att visa att de nu har förtroende för Finland som handelspartner och att Kina nu är berett att satsa ordentligt på och i Finland.
Finland behöver därför nya investeringar. Det vet Kinas president Xi Jinping, som i samband med sitt statsbesök i Finland för ett år sedan bekräftade att djurparken i Etseri får "leasingpandor”.
Det är i praktiken kinesernas sätt att visa att de nu har förtroende för Finland som handelspartner och att Kina nu är berett att satsa ordentligt på och i Finland.
De som gör Finland extra intressant är den planerade exploateringen av det arktiska området och den infrastruktur med direkta järnvägsförbindelser genom Finland och upp till den norska kusten vid Norra Ishavet. Och den planerade tunneln mellan Helsingfors och Tallinn.
Bland annat därför planerar kineserna genom bolaget Kaidi att bygga ett biodieselraffinaderi i Kemi för 800 miljoner euro. Men kineserna har också investerat i exempelvis spelbolaget Supercell, bilindustrins Valmet Automotive och Rightware samt Okmetic som tillverkar kiselskivor för teknologiindustrin (HS 11.1).
De två pandorna startar sin resa till djurparken i Etseri denna vecka. Kina har genom sin Pandapolitik gett klartecken för omfattande investeringar och stora turistströmmar.
Dörren står nu öppen, också i Finland.