|

Nordea höjer prognosen, men ser orosmoln

NyhetsbildZoom
Nordea. Foto: Lehtikuva/Markku Ulander
Löneförhöjningar och en ökad sysselsättning resulterar i ökad köpkraft. Nordea höjer sin prognos för 2018 men ser orsak till oro då det gäller utbildningsnivån i landet.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Räntenivån förutspås förbli låg fram till utgången av prognosperioden, och den första räntehöjningen sker först i slutet av 2019.

– Finlands ekonomi växer med samma takt som i fjol, alltså med 3 procent. Nästa år växer ekonomin med 2,5 procent. Båda prognoserna är en procentenhet högre än våra prognoser på hösten, säger Aki Kangasharju, Nordeas chefsekonom.


Utsikterna för konsumtionen är bra tack vare de stora löneförhöjningarna och den ökade sysselsättningen. Kapacitetsbegränsningarna orsakar ännu inga problem. Även den fortsatt långsamma inflationen, det höga förtroendet och det minskade sparandet får konsumtionen att öka.

– Vår prognos är optimistisk, men vi identifierar också flera risker. Det här innebär att prognosen snarare överskattar än underskattar den framtida utvecklingen. Den mest uppenbara risken är matchningsproblemen på arbetsmarknaden som kan förhindra att sysselsättningen förbättras. Det skulle dämpa utsikterna för konsumtionen, och minska investeringarna. På lång sikt kommer Finland att stöta på nya utmaningar. Sysselsättningsgraden måste komma närmare den nordiska nivån, säger Tuuli Koivu, ekonom på Nordea.


Samtidigt oroar sig ekonomerna för de sjunkande resultaten i de finländska skolorna och det dalande intresset för utbildning.

– Investeringarna i forskning och utveckling ligger på bottennivå och utbildningssystemet står inför stora utmaningar. De högutbildades andel av befolkningen ökar inte längre, och andelen personer som endast går grundskolan till slut har ökat oroväckande. Dessutom håller våra Pisaresultat på att sjunka, säger Koivu.

Samtidigt innebär förändringarna i tillväxtstrukturen i Kina tuff konkurrens. Det här märks i synnerhet inom högteknologisektorn, som utgör grunden för Finlands välfärd. För att säkra tillväxten under en längre period anser Nordeas ekonomer därför att man behöver satsa på fortsatta reformer på arbetsmarknaden, men också på utbildningen och på att få forsknings- och utvecklingssektorn in i tillväxtspåret.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan