Räntenivån förutspås förbli låg fram till utgången av prognosperioden, och den första räntehöjningen sker först i slutet av 2019.

– Finlands ekonomi växer med samma takt som i fjol, alltså med 3 procent. Nästa år växer ekonomin med 2,5 procent. Båda prognoserna är en procentenhet högre än våra prognoser på hösten, säger Aki Kangasharju, Nordeas chefsekonom.


Utsikterna för konsumtionen är bra tack vare de stora löneförhöjningarna och den ökade sysselsättningen. Kapacitetsbegränsningarna orsakar ännu inga problem. Även den fortsatt långsamma inflationen, det höga förtroendet och det minskade sparandet får konsumtionen att öka.

– Vår prognos är optimistisk, men vi identifierar också flera risker. Det här innebär att prognosen snarare överskattar än underskattar den framtida utvecklingen. Den mest uppenbara risken är matchningsproblemen på arbetsmarknaden som kan förhindra att sysselsättningen förbättras. Det skulle dämpa utsikterna för konsumtionen, och minska investeringarna. På lång sikt kommer Finland att stöta på nya utmaningar. Sysselsättningsgraden måste komma närmare den nordiska nivån, säger Tuuli Koivu, ekonom på Nordea.


Samtidigt oroar sig ekonomerna för de sjunkande resultaten i de finländska skolorna och det dalande intresset för utbildning.

– Investeringarna i forskning och utveckling ligger på bottennivå och utbildningssystemet står inför stora utmaningar. De högutbildades andel av befolkningen ökar inte längre, och andelen personer som endast går grundskolan till slut har ökat oroväckande. Dessutom håller våra Pisaresultat på att sjunka, säger Koivu.

Samtidigt innebär förändringarna i tillväxtstrukturen i Kina tuff konkurrens. Det här märks i synnerhet inom högteknologisektorn, som utgör grunden för Finlands välfärd. För att säkra tillväxten under en längre period anser Nordeas ekonomer därför att man behöver satsa på fortsatta reformer på arbetsmarknaden, men också på utbildningen och på att få forsknings- och utvecklingssektorn in i tillväxtspåret.