Vapaavuori har tidigare stuckit ut hakan då han i ett Twitterinlägg hävdade att landskapsreformen kommer att falla. Med det inlägget positionerade samlingspartisten Vapaavuori sig bland de oppositionella i sitt parti som enligt ordförande Orpo som en man ska stå bakom regeringens beslut om vård- och landskapsreformerna.
I onsdags möttes ett uppenbart hänfört auditorium av urbanister i Helsingfors stadshus i en manifestation mot statens syn på staden.
Bakom mötet stor tankesmedjan MDI, och på mötet lanserades också en pamflett "Kaupunkien aikakausi" (Städernas era) där 28 skribenter, av dem 14 professorer, diskuterar staden ur olika perspektiv. Förordet är skrivet av Jan Vapaavuori som anslår tonen där budskapet är att man de senaste decennierna försummat staden i planering och beslutsfattande på bekostnad av landsbygden.
Vapaavuori får stöd av de flesta skribenterna i pamfletten och fick också stark flankstöd på symposiet.
Framtiden ÄR städernas och utvecklingen har nu skenat på ett sätt som alla lider av. Vi behöver en urbaniseringsstrategi och medvetet arbete för att finländska tillväxtcentra ska klara utmaningarna.
"Staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft" skriver Markus Laine, universtitetslektor vid Tammerfors universitet, medan Sampo Ruoppila, chefen för stadsforskningen vid Åbo universitet, läser lusen av landskapsreformen.
"De landskapsreform som är under beredning som närmar sig alla kommuner, inklusive stora livskraftiga städer, som kriskommuner i områden med befolkningsflykt, är stadspolitiskt skadlig."
Kärnan i hans resonemang är att helheten tar stryk om en del av stadens uppgifter godtyckligt överförs till en ny landskapsnivå.
Tonen var kanske ännu tuffare på själva seminariet. HBL återger professor Mari Vaattovaara vid Helsingfors universitet: "Forskningen kring urbaniseringen i Finland har försummats de senaste 50 åren. Det senaste regeringsprogrammet nämner saimenvikaren, men inte städerna med ett endaste ord. Det är ju helt absurt."
"Vi är präglade av en seglivad vanföreställning att Finland är ett agrart land och att urbaniseringen är något smutsigt och syndigt. Vi kan inte nonchalera den demografiska utvecklingen. I dag bor över hälften av landets befolkning i städer", sade i sin tur stadsforskaren Timo Aro på tankesmedjan MDI.
Han menade också att vi är präglade av en vanföreställning om att Finland är ett agrar land och att urbanisering är något smutsigt och syndigt.
Här kan Aro göra sig skyldig till att resa en halmdocka, en retorisk figur där han tillskriver motståndaren ett argument som aldrig framförts. Den "smutsiga och syndiga" staden låter snarare som bilden som ges i en gammal finsk film.
Bilden av seminariet moderas något om Vapaavuoris försäkran om att man inte ska se en motsättning med landsbygden i att tala för städernas utveckling.
Jo, det stämmer som han säger att Finland inte mår bättre av att metropolområdet mår sämre.
Framtiden ÄR städernas och utvecklingen har nu skenat på ett sätt som alla lider av. Vi behöver en urbaniseringsstrategi och medvetet arbete för att finländska tillväxtcentra ska klara utmaningarna.
Samtidigt känns det som om Vapaavuoris försäkran om att det inte råder några motsättningar som en tröst för tigerhjärtat. Det FINNS de som ifrågasätter fullskalig och jämlik service för alla medborgare oavsett var man bor. I förlängningen innebär det ett hot mot möjligheterna att leva på landsbygden.
Samtidigt som Vapaavuori och hans trupper samlades i stadshuset diskuterade riksdagen Finlands regionutveckling, stads- och landsbygdspolitik samt landsbygden möjligheter.
En slump? Kanske.
Precis som Vapaavuori sade mår Finland inte bättre av att metropolområdet mår sämre, men det stämmer också som Mats Nylund (SFP) sade i onsdagens riksdagsdebatt, "att hålla landsbygden livskraftig och bebodd ligger i hela nationens intresse."
Behoven må vara olika, men intresset är gemensamt, en nation som behandlar sina medborgare likvärdigt och tar vara på möjligheterna till tillväxt och välgång.
Vi behöver konstruktiv dialog, inte parallella diskussioner om problem som är gemensamma.