|

LEDARE: Bot mot svågerpolitik och diskriminering

NyhetsbildZoom
Viveca Dahl.

Varför kunde inte övriga österbottniska städer och kommuner göra Vasa sällskap och också testa anonym rekrytering?

Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper.

Det är de delar av dina personuppgifter som är av störst intresse för en eventuell arbetsgivare.

Eller borde vara. Men eftersom människor är människor överallt påverkar också andra mer personliga omständigheter om det blir en anställning eller inte.

Som kön, ålder, modersmål, etnicitet, hudfärg, utseende.

Ingendera av detta väljer en individ själv. Du föds till ett visst kön - som ibland upplevs som så fel att personen inleder den komplicerade processen att byta. Till en viss etnicitet, ett visst språk, en viss hudfärg och form på kropp eller näsa. Och åldern är den den är och kan ses som olämplig både i början och i slutändan.

Det är en olycka att det är en alltför liten intervall mellan den tid då man är för ung och den då man är för gammal, som Montesquieu, statsvetare, filosof och författare i 1700-talets Frankrike, formulerade det.

En arbetsgivare anställer sällan en person hen inte mött öga mot öga – såvida arbetstagaren inte rekryteras från andra sidan jordklotet, behovet av arbetskraft är akut och något möte före anställningen inte går att fixa. Om inte förr så i samband med anställningsintervjun möts den som vill anställa och den som hoppas bli anställd och allt blir uppenbart: den arbetssökandes kön, ungefärliga ålder, etnicitet med mera, med mera.

Men vad händer om de här faktorerna inte avslöjas förrän då?

För att utröna det används ibland så kallad anonym rekrytering eller blindrekrytering. Uppgifter om de ovannämnda personliga egenskaperna rensas inledningsvis bort ur ansökningshandlingarna. Inte heller namnet finns med, eftersom Antti respektive Amadou (vanligt västafrikanskt namn) avslöjar den sökandes bakgrund.

I Vasa har stadsfullmäktigeledamot Laura Ala-Kokko (Gröna) lämnat in en motion om anonym rekrytering. Den fick grönt ljus i fullmäktige i måndags. (VBL 16.5)

Följden blir att varje enhet inom staden åläggs att testa anonym rekrytering minst en gång under detta år.

Erfarenheter finns från Helsingfors och Esbo. Städerna testade den här rekryteringsproceduren genom varsitt pilotprojekt 2013.

I huvudstaden resulterade det i att det blev större åldersmässig spridning bland dem som anställdes på stadens ungdomsenhet. Skaran där utökades också med en person med romsk bakgrund. Men ingen med annat modersmål än finska anställdes, vilket de projektansvariga hade hoppats på.

Även om pilotprojektet i Helsingfors nu är avslutat har element av det plockats in i den normala rekryteringsprocessen. Och de som ansvarar för anställningarna säger sig ha börjat ”tänka på ett annat sätt.”

Blicken har vidgats, medvetenheten växt.

Österbotten har många invandrare, vars kapacitet vid första anblicken kan fördunklas av ”fel” namn.

Varför kunde inte övriga österbottniska städer och kommuner göra Vasa sällskap och också testa anonym rekrytering? Då skulle det småningom finnas närliggande erfarenheter att jämföra och använda som grund i framtiden. Österbotten har många invandrare, vars kapacitet vid första anblicken kan fördunklas av ”fel” namn.

Anonym rekrytering kan också ha en effekt vad gäller den negativa diskrimineringens motsats, det vill säga positiv diskriminering i form av svågerpolitik. ” Den här unge mannen är son till X och Y, han är säkert en kraft att räkna med.”

Det kan han vara – eller så inte.

Anonym rekrytering kan också göra det lättare för den arbetssökande som är ett namn inom politiken och därför kanske betraktas med viss misstänksamhet på en del håll.

Ute i världen finns det naturligtvis en rad exempel att hänvisa till. Brittiska BBC gjorde i fjol ett test som gick ut på att 100 identiska CV:n skickades till lika många företag. Bara en liten skillnad fanns, den ena ansökningen hade ett brittiskt klingande namn, den andra ett icke- brittiskt. Båda dess fiktiva personer sökte en tjänst som business manager.

”Britten” kallades till tolv intervjuer, ”icke-britten” till fyra.

En del internationellt verksamma företag som PricewaterhouseCoopers och Ernst&Young har valt att ”mörka” vilket universitet de sökande utbildats vid, för att undvika fixeringen vid av tradition ansedda lärosäten.

Ska den arbetsgivare som automatiskt får vissa associationer, negativa eller positiva, inför signaler gällande en möjlig arbetstagare känna sig som en dålig människa? Nej, det är onödigt, eftersom processen mången gång är omedveten. Den mänskliga hjärnan försöker få ordning på kaoset som omger den genom att katalogisera i bra och dåligt.

Däremot lönar det sig garanterat att försöka bli mer medveten om den omedvetna processen – och om tunnelseende och eventuella egna fördomar. Både samhället och individen förlorar på att kompetens inte utnyttjas.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan