|

Strid kring kontroll av äldre mäns pulsådror – "Det gör mer skada än nytta"

NyhetsbildZoom
Genom en enkel ultraljudsundersökning kan man upptäcka ett bråck på stora kroppspulsådern som riskerar att spricka. Läkarna är oeniga om sådana kontroller gör mer skada än nytta. Foto: Martina Holmberg/TT
Att aktivt leta efter män med pulsåderbråck gör antagligen mer skada än nytta. Det skriver svenska forskare i Lancet och kräver nu en oberoende granskning av screeningprogrammet. Andra forskare, däremot, menar att kontrollerna räddar hundratals liv varje år.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Sedan några år kallar sjukvården i Sverige alla män över 65 år till screening av den stora kroppspulsådern. Syftet är att upptäcka åderbråck, en utvidgning, som riskerar att spricka. För i så fall är dödligheten över 80 procent.

Men nu menar forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg att detta screeningprogram är direkt skadligt – att det gör mer skada än nytta.

– Den främsta anledningen till det är att förekomsten, antalet pulsåderbråck, minskat kraftigt de senaste åren, säger Minna Johansson, allmänläkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Minskningen sker tack vare att rökning blivit mindre vanligt förekommande. Det finns ett starkt samband mellan rökning och risken att drabbas av pulsåderbråck. Runt 80 procent av de som drabbas är rökare.

I en studie som nu publiceras i tidskriften Lancet jämförde Minna Johansson och hennes kollegor 25 265 screenade äldre män med 106 087 åldersmatchade kontroller som inte hade screenats. Detta var möjligt eftersom screeningprogrammet infördes stegvis i Sverige under åren 2006–2015.

"Om screeningen haft någon betydelse alls, så har den varit mycket liten. I vår studie var den positiva effekten av screeningen så liten att den inte ens gick att säkerställa."
Minna Johansson
allmänläkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin

Forskarna studerade också dödligheten i bukaortaaneurysm, som tillståndet kallas, hos alla svenska män mellan 40 och 99 år under åren 1987–2015.

Det visade sig att dödligheten i denna sjukdom hade minskat med över 70 procent – i både screenade och oscreenade åldersgrupper. Denna utveckling var alltså oberoende av screeningen.

För att undvika två dödsfall i bukaortaaneurysm var man tvungen att screena 10 000 män, vilket är en minskning av effekten av screeningen med över 90 procent, jämfört den effekt som syntes i de studier som låg till grund för införandet.

– Om screeningen haft någon betydelse alls, så har den varit mycket liten. I vår studie var den positiva effekten av screeningen så liten att den inte ens gick att säkerställa.

– Å andra sidan blev 49 män överdiagnostiserade varav 19 opererades i onödan med alla risker som det innebär, säger Minna Johansson.

Forskarna menar att resultaten bör leda till en oberoende granskning om det svenska screeningprogrammet bör fortsätta eller inte.

– Min bedömning är att det i dagsläget är väldigt tveksamt om fördelarna överväger nackdelarna, säger Minna Johansson.

"Det finns starka bevis för att det här räddar liv. Här i Sverige räddar screeningen mellan 90 och 100 äldre män varje år."
Anders Wanhainen
professor och chef för kärlkirurgin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

Anders Wanhainen, professor och chef för kärlkirurgin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, det landsting som var först i landet med att införa screeningen (2006), håller inte alls med om slutsatserna i artikeln.

Tvärtom.

– Det är bedrägligt att forskarna inte redovisar att de är med i en grupp som är motståndare till i princip alla typer av förebyggande medicinska kontroller. Det finns starka bevis för att det här räddar liv. Här i Sverige räddar screeningen mellan 90 och 100 äldre män varje år.

– Den här artikeln har inte bara metodologiska problem den har också en anmärkningsvärt kort uppföljningstid på sex år, när alla vet att den stora effekten kommer efter tio år eller ännu senare.

Men varför tar Lancet in artikeln då, om den är så dålig?

– Det är så dystert att Lancet är en allmänläkartidskrift som driver en agenda mot överbehandlingar. De har ett stort intresse av det.

Riskerar att spricka

  • Ett pulsåderbråck, eller bukaortaaneurysm, innebär en utvidgning på den stora kroppspulsådern. Tillståndet, som är vanligast hos äldre män, är farligt. Åderbråcket riskerar nämligen att brista. I så fall är dödligheten över 80 procent.
  • Om tillståndet upptäcks i tid med hjälp av en enkel ultraljudsundersökning, kan patienten opereras. Ett rör förs då in i kärlet för att avlasta det ansträngda området.
  • Men en sådan operation innebär också risker, bland annat för stroke, hjärtinfarkt och att dö i samband med operationen. Dessutom är det inte alla pulsåderbråck som spricker.
  • Källa: SBU, med flera.

Kommentarer
|

Iran visar upp beslagtaget fartyg i tv

Nyhetsbild
En bild publicerad i statlig iransk tv visar det beslagtagna fartyget. Foto: Press tv via AP/TT
Revolutionsgardet, en gren av den iranska försvarsmakten, har beslagtagit ett utländskt fartyg som påstås ha smugglat bränsle i Persiska viken. Tolv personer i besättningen har frihetsberövats.

Mest läst senaste veckan