|

Ingen fara äta rätt tillagat vildsvin – "Behandla det som kyckling"

NyhetsbildZoom
Vildsvin bär ofta på bakterier. Men du kan undvika att bli smittad vid rätt hantering av köttet. Foto: Arkiv/TT/Erland Vinberg
Majoriteten av vildsvin i Sverige bär på matförgiftningsbakterier. Regeringen vill samtidigt att mer vildsvinskött säljs.Men vid korrekt slakthantering går det att undvika att köttet smittas.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Vildsvinsstammen växer och avskjutningen ökar – i fjol sköts över 100 000 vildsvin i Sverige. Men det är både krångligt och inte speciellt lönsamt att sälja vildsvinskött. Därför har regeringen gett Livsmedelsverket i uppdrag att komma med förslag på hur det ska bli enklare att sälja vildsvinskött.

Att äta vildsvinskött är inte helt riskfritt, om det hanteras på fel sätt.

60 procent av vildsvinen bär på matförgiftningsbakterier, visar en studie som veterinären och doktoranden Axel Sannö vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört och som Jaktjournalen var först med att rapportera om. Men det går att undvika att köttet blir smittat.

– Genom att ha bra slakthygien. God handhygien, god knivhygien och att man är försiktig vid urtagning så att inte avföring eller tarminnehåll hamnar på slaktkroppen, säger Axel Sannö till TT.

– I svalget vi hittar mest matförgiftningsbakterier. Så det är extra viktigt att rengöra kniven och tvätta händerna när man tar av huvudet, för att undvika att bakterierna hamnar på slaktkroppen eller köttet.

Rekommendationen är att hantera vildsvin på samma sätt som kyckling, det vill säga med separat skärbräda och noga rengöring av kniv och händer. För även om bakterierna dör när köttet når en temperatur över 70 grader så kan man själv ha smittat till exempel en sallad med bakterier från köttet.

I de vildsvinsstudier som Axel Sannö har utfört har han letat efter förekomsten av salmonella och två olika typer av yersiniabakterier i omkring 30 olika vildsvinspopulationer. Det visade sig att 75–80 procent av populationerna och 60 procent av djuren hade någon av de tre bakterierna.

Det är nu Livsmedelsverkets uppdrag att analysera riskerna men även samtidigt ta fram en plan för hur vildsvinsjägare ska kunna sälja den stora mängden kött som finns.

Som det ser ut nu når bara 15 procent ut till konsumenterna, och det måste då först passera en vilthanteringsanläggning. Detta gör det krångligt och sänker dessutom priset som en jägare får för köttet.

Axel Sannö tror att det med rätt insatser skulle kunna bli enklare för jägarna att sälja sitt vildsvinskött till marknaden.

– Jag tror att man säkert skulle kunna minimera riskerna med ett system där bra information och utbildning ingår för jägarna. Samt kontroll och dokumentation över att trikintester görs på rätt sätt. Men det där måste Livsmedelsverket titta på ordentligt.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan