– Man misstänker att det här pågående handelskriget antagligen påverkat hur säkra företagen känner sig inför utvecklingen, säger Olle Holmgren, makroekonom på SEB.
Efter ett par tröga år fick svensk export ett uppsving i slutet av 2016 och sedan dess har industrin präglats av en hög tillväxttakt. Aktivitetsnivån visar att vi fortfarande är i relativt goda tider. Den globala konjunkturen i USA och i Kina går fortsatt starkt.
– Men jämfört med för tre till fyra månader sedan så har osäkerheten ökat. De framåtblickande indikatorerna har varit svagare, säger Olle Holmgren.
De senaste två årens uppgång kan härledas till konjunkturen i Europa där återhämtningen pågått sedan 2009 med eurokrisen 2011 som en tydlig svacka.
Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank tror att toppen nu är nådd för svensk export – något som kommer komma att synas redan under nästa halvår.
– Det här kommer att bli ett problem framöver – vi ser det inte riktigt än men det ligger alldeles framför oss, säger Michael Grahn.
Även han tror att inbromsningen beror på att europeisk industri börjat anpassa sig inför ett handelskrig. Europeiska centralbanken driver fortfarande en expansiv penningpolitik och den ekonomiska politiken har inte heller stramats åt.
Än så länge är det dock enbart tal om en återgång till normalläge, säger Grahn.
– Men ytterligare nedgång härifrån skulle innebära att vi inte bara kan prata om en temporär svacka utan om en tydligare avmattning i konjunkturen.
– Ännu är det inte så att vi borde oroa oss för en recession. Men om de här handelsutspelen blir verklighet skulle det självklart kunna leda till det.
Däremot finns skäl att vara orolig för att industriproduktionen – och snart även exporten – kommer att stå still mätt i årstakt.
– Det innebär förstås ett avbräck för de svenska tillväxtutsikterna, säger Grahn.
Handelskriget USA och EU
- USA:s tullar infördes redan i mars och i juni drog Trumpregeringen tillbaka ett tillfälligt undantag för EU. Det handlar om stål- och aluminiumtullar på 25 respektive 10 procent på varor för sammanlagt 6,4 miljarder euro.
- Som motåtgärd har EU-kommissionen infört 25-procentiga tullar på varor från USA för 2,8 miljarder euro. En lång rad stålprodukter berörs, men på produktlistan finns bland annat även majs, juice, jordnötter, bourbon, jeans och motorcyklar.
- En andra omgång motåtgärder med tullar på USA-produkter för 3,6 miljarder euro kan enligt WTO:s regelverk införas av EU den 1 juni 2021, exakt tre år efter det att USA införde sina tullar på stål och aluminium från EU på 25 respektive 10 procent.
- USA:s regering har på förhand varnat för att det kommer att införas ännu en runda USA-tullar på EU-varor om det kommer motåtgärder från EU. Bland annat har möjligheten att införa tullar på motorfordon från EU för 50 miljarder euro per år utretts sedan i maj.