I Finland finns över 306 000 jägare, varav knappt hundratusen deltar i andjakten som startar den 20 augusti och pågår till den sista december. Från och med 20 augusti är det tillåtet att jaga gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg, knipa, ejder och sothöna. Sedan den 10 augusti har det varit tillåtet att jaga grågås och kanadagås på åker och jakten på alfågel, storskrake och småskrake inleds 1.9.

I ett pressmeddelande vill Finlands viltcentral påminna jägarna om att endast fåglar som med säkerhet kan identifieras får jagas och att andra jägare, naturen och bosättning alltid ska beaktas.

Jord- och skogsbruksministeriet har i år fridlyst brunand och småskrake för tre år. Även jakt på aland är förbjuden i inlandet. På havsområden är jakt på alfågel dessutom begränsad genom jägarspecifika byteskvoter. Bytet för en jägare är begränsat till fem alfåglar per dag.

Förutom brunand har många andra sjöfågelarter som trivs på frodiga fågelvatten minskat. Häckningsstammarna i Finland har minskat för stjärtand, bläsand, årta, brunand, vigg och sothöna. Huvudorsaken till minskningen är enligt undersökningar försämrade livsmiljöer. Trots att jakten inte verkar vara orsaken till att många andarter har minskat, bör jägarna ta sitt ansvar beträffande stamskötseln av de arter som är på tillbakagång.

I stället för jakt på arter som är på tillbakagång bör jakten inriktas på talrika arter, som till exempel gräsand, kricka och knipa, för vilka stammarnas utveckling har varit gynnsam. Enligt fångstinformationen är dessa också de tre vanligaste bytesarterna då det gäller sjöfågel.