När fordonsjätten Volkswagen tar plats i den regionala domstolen i Braunschweig på måndag står mångmiljardbelopp på spel.

I vad som är den första omfattande rättegången i Tyskland kopplad till utsläppsskandalen hoppas nu aktieägare på rejäla plåster på såren.

Sammantaget krävs Volkswagen på 9 miljarder euro, motsvarande 95 miljarder kronor, i skadestånd av över 3 500 aktieägare. Om fordonsjätten informerat delägarna tidigare gällande det massiva utsläppsfusket hade mycket sveda och värk kunnat undvikas, hävdar man. Publika bolag är nämligen enligt lag tvungna att omgående meddela delägare om information som kan ha aktiepåverkan.

Enligt bilanalytikern Ferdinand Dudenhöffer, professor vid universitetet Duisberg-Essen i Tyskland pekar det mesta på att Volkswagens ledning kände till fusket.

– Jag är 99 procent säker att Volkswagen kommer att få betala.

Under rättegången i den nordtyska staden Braunschweig är det investmentfonden Dekas fall som prövas, den får även stå som exempel för samtliga aktieägares anspråk.

Deras hållning är, till skillnad från fordonsjätten, att Volkswagens styrelse haft kännedom om mjukvaran som möjliggjorde fusket redan när den först introducerades 2008. Och därmed alltså undanhållit information som fick aktien att rasa med 40 procent de följande dagarna efter att skandalen var ett faktum.

Volkswagen å andra sidan skyller skandalen på enskilda ingenjörer och hävdar att informationen innan avslöjandet var för tunn för att varna marknaden om.

Skulle rätten komma fram till att den dåvarande vd:n Martin Winterkorn kände till mjukvarufusket men undanhöll det från aktieägarna är det möjligt att Volkswagen försöker lägga skulden på honom.

– Rimligtvist borde då Volkswagen stämma Winterkorn för att inte ha uppfyllt sitt jobb som koncernchef.

En knepigare situation för fordonsjätten uppstår om även den nuvarande ordföranden för bolagets högsta styrelse Hans Dieter Pötsch anses haft kännedom om mjukvaran, enligt Dudenhöffer.

– Hur ska koncernen hantera en situation där aktieägarna har fordran på Volkswagens ordförande?

– Bortsett från det tror jag den här rättegången markerar slutet för VW:s inbladning i "dieselgate", säger professorn.

Skandalen briserade den 18 september 2015 när amerikanska myndigheter anklagade koncernen för att ha utrustat miljontals fordon med mjukvara kapabel att fabricera lägre utsläpp än vad bilarna faktiskt gjorde sig av med. Fyra dagar senare erkände fordonsjätten utsläppsfusket och strax därefter tvingades dåvarande vd Martin Winterkorn att avgå.

Hittills har Volkswagen fått hosta upp gigantiska 285 miljarder kronor i böter, juridiska omkostnader samt återköp- och återkallningsprogram.