Det är ett datum då det var tänkt att en uppgörelse om villkoren för brexit skulle kunna godkännas. Men nu kan det bli ett extra toppmöte i november – graden av framsteg till oktober avgör, säger Tusk på en presskonferens efter EU-ledarnas diskussion om brexitläget på det informella mötet i Salzburg.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel lovordar på sin presskonferens EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och hans grupp.
– Men det finns fortfarande mycket arbeta att göra. Till oktober behöver vi göra substantiella framsteg som vi sedan kan fastställa i november, konstaterar Merkel.
Direkt efter mötet lovade den brittiska premiärministern Theresa May nya förslag om hur frågan om gränsen mellan Nordirland och Irland ska lösas. EU-landet Irland säger absolut nej till att åter få en hård gräns med omfattande gränskontroller mellan brittiska Nordirland och Irland.
– Jag tror att det finns en ökad vilja att sitta ner och komma överens, säger May enligt nyhetsbyrån Reuters.
Det är snart bara ett halvår kvar till Storbritanniens utträde, den 29 mars 2019. En växande opinion på hemmaplan har börjat kräva en andra omröstning om brexit, men May har gjort klart att det inte kommer att ske så länge hon får bestämma.
Rådsordförande Tusk konstaterar att det är en naturlig del i europeisk politik att behöva kompromissa.
– Men det är klart att det finns frågor där vi inte är redo att göra kompromisser: först och främst kring våra fyra friheter och den inre marknaden. Det är därför vi fortsatt är skeptiska till den delen av Chequersplanen, säger Tusk på presskonferensen om det förslag som Theresa May lämnat till EU.
Irlandsfrågan ser han som en prioritet för EU.
– Stämningen nu var mycket bättre än tidigare, men Irlandsfrågan behöver något mer än bara goda avsikter. Vi behöver tuffa, tydliga och direkta garantier, säger Tusk.
Fakta: Mays förslag
- Premiärminister Theresa Mays uppfattning är att hennes linje, kallad Chequers-överenskommelsen, är en medelväg mellan en hård och en mjuk brexit. Den skulle bland annat innebära följande:
- Bryssel och London behåller en del relationer. Till exempel blir gränserna mellan EU och Storbritannien ett "gemensamt tullområde".
- Storbritannien behåller viss, dock begränsad, tillgång till EU:s inre marknad.
- Den fria rörligheten begränsas kraftigt. Regler skapas för att EU-medborgare utan visum ska kunna turista, studera och arbeta tillfälligt i Storbritannien.
- Storbritannien lämnar EU:s gemensamma fiskeri- och jordbrukspolitik, men lovar att fortsatt ligga nära EU:s regelverk.
- EU-domstolens domar gäller inte längre för Storbritannien, men de båda parterna skapar ett gemensamt ramverk som gör att brittiska domstolar tar viss hänsyn till beslut från EU-domstolen. (TT)