Ännu är det svårt att bedöma vad de nya misstankarna om penningtvätt innebär, konstaterar Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas.

– Det man ska komma ihåg är att detta är på en helt annan nivå än penningtvättshärvan i Danske bank. Där handlade det om 234 miljarder dollar, för Nordea gäller detta nu 175 miljoner dollar, säger han.

Ändå, det är inte första gången Nordea är indragen i penningtvättshärvor. Det får antagligen många att tänka "Nordea, ytterligare en gång", tror han. Under tisdagen föll aktien tungt.

Vad resultatet kan bli för Nordea, som just flyttat till Finland, är ännu oklart. Vilka myndigheter som kan tänkas intressera sig för misstankarna beror på var de misstänkta förseelserna ska ha skett, och hur de gått till.

Amerikanska myndigheter, som kan utdöma enormt stora bötesbelopp, kan tänkas vara intresserade av att utkräva böter, som de gjort tidigare. Men det beror på hur affärerna gått till, förklarar han.

– Bara att affärerna gjorts i dollar behöver inte betyda att de går in. Det beror också på typen av transaktioner.

Frågan är om andra storbanker kan vara indragna i liknande upplägg.

– Jag tror faktiskt inte det. Men alla banker i världen är utsatta för risker av den här typen.

Frågan är också hur de nya misstankarna påverkar tilltron till bankväsendet.

– Totalt sett ska man nog inte läsa in för mycket i detta, säger Andreas Håkansson.

TT har sökt Nordea, som svarar att man inte har några ytterligare kommentarer förutom det skriftliga uttalande banken gjorde på tisdagskvällen: "För att motverka ekonomisk brottslighet är det en del av vår dagliga verksamhet att kontinuerligt granska kundaktiviteter. I alla fall där vi bedömer att det är misstänkta transaktioner så rapporterar vi det till myndigheterna så att de tar det vidare", skrev Jenny Wickman, pressekreterare på Nordea.

Misstankarna mot Nordea väcks i dokument som kommer från den ryska hedgefonden Hermitage Capital Management som har tagits emot av flera myndigheter, bland andra Ekobrottsmyndigheten (EBM) och Åklagarmyndigheten.

– En åklagare ska gå igenom skrivelsen för att se om den innehåller någon anmälan om brott eller något som kan uppfattas som en anmälan om brott, säger Karin Rosander, kommunikationsdirektör på Åklagarmyndigheten, till TT.

Om det finns misstanke om brott och beroende på vilken typ av brott det handlar om ska det beslutas om det är Åklagarmyndigheten eller EBM som i så fall ska utreda brottet.

Finansinspektionen i Sverige säger sig ännu inte fått del av någon anmälan mot Nordea avseende de nya misstankarna. Därför vill FI inte kommentera ärendet ännu.