I onsdagens omröstning i riksdagen kommer Centern och Liberalerna, om inget sensationellt oförutsett inträffar, att rösta nej till Moderatledaren Ulf Kristersson som statsminister i en regering med M och KD.

Därmed återfår talman Andreas Norlén bollen och frågan är vad hans nästa inspel blir.

– Det finns väl två alternativ som jag ser det. Antingen väljer talmannen att lämna över till Stefan Löfven för en votering i riksdagen eller så får Annie Lööf ett sonderingsuppdrag, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.

– För några dagar sedan trodde jag kanske att det var mer sannolikt med en omröstning för Stefan Löfven, men i och med det som nu händer i alliansen kanske Annie Lööf får sonderingsuppdraget först eftersom hon har uttryckt det så tydligt och för att få till mer diskussioner den vägen. Men läget är svårbedömt.

Regeringsbildningen i Sverige

  • När en statsminister ska utses samråder talmannen först med företrädare för varje partigrupp i riksdagen. Därefter överlägger han eller hon med vice talmännen och lämnar förslag till riksdagen.
  • Riksdagen ska inom fyra dagar rösta om förslaget till statsminister. Om mer än hälften av ledamöterna röstar nej är det förkastat, annars är det godkänt. Alltså kan nedlagda röster påverka utfallet.
  • Om riksdagen förkastar förslaget ska proceduren upprepas. Om riksdagen röstar ner talmannens förslag fyra gånger avbryts processen och extraval ska hållas inom tre månader.
  • Källa: Regeringsformen i Sverige

Zoom

Statsvetaren Tommy Möller: Löfven eller Lööf får frågan härnäst. Foto: Pi Frisk/SvD/TT



En liknande analys gör Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet:

– Det omedelbara handlar väl förmodligen om att talmannen frågar Stefan Löfven eller Annie Lööf så att hon får pröva om Miljöpartispåret hon pratar om skulle kunna fungera.

Men mycket lite talar för att det är gångbar lösning, poängterar Tommy Möller, eftersom MP är ointresserat och M och KD helt emot:

– Och matematiskt gör det ingen skillnad alls, utan det skulle förutsätta Socialdemokraternas nedlagda röster, vilket är otänkbart.

Zoom

Moderatledaren Ulf Kristersson beskriver tisdagen den 13 november som tung och historisk. Anledningen är Centerledaren Annie Lööfs besked om att hennes parti kommer att rösta mot honom som statsminister i den stundande voteringen. Foto: Stina Stjernkvist/TT/Arkiv


Längre fram i processen, med ytterligare omröstningar om ny statsminister, kan Tommy Möller föreställa sig flera tänkbara scenarier.

– Jag uppfattar det som att varken L eller C definitivt har stängt dörren för en Kristerssonregering, rent formellt i ett senare skede, men jag kan fortfarande inte se förutsättningarna för en sådan regering. I det här låsta läget måste någon ändra sig.

Trots de till synes total blockeringarna tycker Jenny Madestam att det som hänt de senaste dagarna ändå har lett framåt i processen mot en ny regering; att Alliansen "börjar krackelera" kan möjliggöra nya konstellationer.

– Det skulle kunna vara den naturliga utgången i det här läget, säger hon.

Vad händer nu?

  • 14 november: Riksdagen röstar klockan nio om Ulf Kristersson som statsminister. För att bli vald måste han få färre än 175 röster emot sig.
  • 15 november: Om Kristersson blir vald till statsminister, kommer han att lägga fram sin regeringsförklaring i riksdagen och presentera sina ministrar. Därefter sker skifteskonselj på Slottet, då regeringsskiftet formellt sker.
  • Övergångsregeringen presenterar budgetpropositionen. Om Kristersson blir vald ställs debatten in och flyttas till den 12 december, då riksdagen ska besluta om budgetramarna.
  • Röstas Kristersson ned den 14 november hålls budgetdebatten som planerat.
  • Källa: Riksdagen i Sverige