Efter mer än fyra timmars regeringsmöte i London meddelades att det endast kommer att bli ett kort uttalande från premiärminister May när mötet är över.

När nu det skulle bli.

Många av regeringsledamöterna uppgavs redan på förhand vara starkt kritiska.

"Ministrarna anländer – alla med ganska bistra miner", skrev BBC:s politiska redaktör Laura Kuenssberg på Twitter inför mötet, som sedan drog ut rejält på tiden.

"Som jag förstår det vill alla regeringsmedlemmar säga sitt, i långa ord", skrev The Suns politiske redaktör Tom Newton Dunn.

Dessförinnan fick premiärminister May mängder av frågor om utkastet under onsdagens frågestund i det brittiska parlamentet.

– Vi förhandlar om en bra uppgörelse för Storbritannien, som tar tillbaka kontrollen över våra pengar och lagar. Vi försvarar jobb, säkerhet och landets integritet, sade May utan att gå in på några detaljer om utkastets innehål.

När Labourledaren Jeremy Corbyn undrade om Storbritannien på egen hand kommer att kunna lämna den reservplan, så kallad backstop, som planerats fick han inget rakt svar.

– Det måste finnas en backstop som säkerhetsmekanism. Men vi vill inte hamna i ett läge där det kan bli bekvämt för EU att hålla oss kvar i ett backstopläge för evigt. Därför kan inte en backstop vara permanent, svarade May – utan ytterligare detaljer.

Få detaljer har än så länge läckt ut om vad utkastet innehåller. Övriga EU-länders ambassadörer som satt samlade i Bryssel under onsdagseftermiddagen har inte heller fått någon full redovisning.

Enligt läckor till det irländska tv-bolaget RTÉ består avtalet ändå av en tillfällig tulluppgörelse som omfattar hela Storbritannien, med särskilda regler för Nordirland som ska garantera att det inte införs en hårt reglerad gräns mot Irland.

I förslaget ingår också en revideringsklausul för att avgöra vem som har rätt att ändra eller riva upp utträdesavtalet. Enligt brittiska medier föreslås att ett sådant beslut ska kunna fattas av en form av skiljenämnd, med lika många brittiska som EU-medlemmar.

Enligt uppgifter till Reuters ingår dessutom att framtidsbeslut om gränsläget på Irland dessutom ska tas i juli 2020, om inte ett färdigt avtal då finns om framtida relation mellan Storbritannien och EU.

Om Theresa May kan få utkastet till avtal godkänt av sin regering väntar sannolikt ett extrainsatt EU-toppmöte i Bryssel runt den 25 november.

Därefter följer i så fall den verkliga utmaningen: att få alla skeptiker i det brittiska parlamentet att säga ja.

Motståndet mot en uppgörelse är starkt hos såväl nordirländska unionistpartiet DUP – vars stöd är nödvändigt för att ge premiärminister May en majoritet i underhuset – som bland Mays egna partikamrater i Konservativa partiet.

Onsdagskvällens utdragna behandling tycks dessutom ha fått motståndet att växa ytterligare.
"Högt uppsatta Tory-ledamöter säger att brexitanhängarnas ilska är så stor att det nu kan bli krav på en förtroendeomröstning i morgon", twittrar BBC:s Laura Kuenssberg.