Så kan omröstningen i Versailles på fredag beskrivas. Då väntas representanter från ett 60-tal länder anta ett nytt system för att definiera fysikaliska storheter. Där ingår den internationella enheten för vikt (kilogram).
– Det är jättestort och resultatet av ett arbete som pågått i årtionden, säger Sten Bergstrand.
Han är forskare vid Sveriges Riksmätplats, den funktion som – på uppdrag av Sveriges regering – ansvarar för att de svenska varianterna av de fysikaliska storheterna i det internationella måttenhetssystemet SI samordnas med Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) i Paris.
– Vi är jättedåliga på att synas, men vi anser att vi tillhandahåller grunden för världens handel, säger han.
Det kan låta storvulet, men faktum är att handel och teknikutveckling till stor del bygger på att vi är överens om att en meter är en meter, att ett kilogram de facto är ett kilogram och så vidare.
För gemene man kanske det inte märks, men för företag som exempelvis handlar med ädla metaller eller inom tillverkningsindustrin har det en avgörande betydelse.
– Tänk dig att du ska tillverka en motor, men låter någon annan tillverka kolvarna som måste passa exakt i cylindrarna. Då måste man vara väldigt överens om hur lång en millimeter är, säger Bergstrand.
I slutet av 1800-talet togs ett antal standardiserade mått fram. Av en legering mellan platina och iridium skapades en stav med två ritsar och som man bestämde var exakt en meter. På liknande sätt göts en cylinder som bestämdes vara exakt ett kilogram.
Samtidigt skapades ett antal kopior för olika länder.
Det svenska rikskilot förvaras i ett kassavalv i källaren på forskningsinstitutet Rise i Borås. Så viktigt anses det vara, eftersom det utgör grunden för precis alla vägningar som genomförs i Sverige. Och för att man ska veta att allt stämmer finns även en spårbarhet, en kalibreringskedja, som leder ända fram till storheterna i Paris.
– Om du väger ett kilo frukt i matbutiken sitter det ofta ett klistermärke på vågen. Det talar om att den är kalibrerad på ett våglaboratorium, som i sin tur har kalibrerat sina vågar på ett mätinstitut som har kalibrerat sina vikter mot våra, som vi har kontrollvägt mot kilot i Paris.
Men systemet är sårbart. För vad händer om "urkilot" i Paris skulle förstöras?
De senaste 130 åren har det svenska kilot kontrollvägts mot det i Paris tre gånger. Under åren har skillnader uppstått, det svenska kilot väger nämligen inte exakt ett kilo längre, utan 0,999999965 kilogram +/- 2,5 mikrogram.
För att komma tillrätta med problemet har det sedan flera år pågått ett arbete med att göra sig av med de gamla sätten att väga och mäta. Därför började man redan på 1960-talet att mäta SI-enheten för tid (sekund) med hjälp av cesiumatomens svängningar.
1983 ersattes "urmetern" av den längd som ljuset rör sig i vakuum under 1/299 792 458 sekunder.
Nu är det alltså dags igen. På fredag väntas det historiska beslutet att omdefiniera SI-enheterna för vikt (kilogram), strömstyrka (ampere), temperatur (kelvin) och substansmängd (mol).
Utgångspunkten är att dessa enheter framöver ska utgå från fysikaliska konstanter som, per definition, alltid är desamma.
På så sätt kommer kilot att definieras utifrån Plancks konstant, som är en mått för rörelsemängdsmoment på kvantnivå. Kilot som sådant kommer att realiseras med hjälp av en så kallad Kibblevåg, ett elektromekaniskt instrument som mäter vikten på ett föremål på elektrisk väg, i stället för balansvikter som i dag.
– I Sverige har vi ingen sådan våg, men vi ska bygga en med hjälp av brittiska kollegor.
För den oinvigde ter sig allt komplicerat och omständligt. Men det har sina poänger, enligt Bergstrand.
– Alla mätningar, även dessa, innehåller osäkerheter. Men det finurliga med det nya systemet är att allt hänger ihop logiskt, säger han.
– Eftersom systemet är realiserbart överallt blir det mindre sårbart. Och eftersom varje konstant bygger på frekvensmätning kommer det att resultera i noggrannare mätningar, eftersom man i dag kan mäta frekvenser ner till sextonde decimalen.
Tanken är att det nya systemet ska vara i bruk 20 maj nästa år.