Tre kemipristagare

Frances Arnold är den femte kvinnan som får Nobelpriset i kemi. Hon är född 1956 i Pittsburgh, USA, utbildade sig till maskin- och flygingenjör och doktorerade 1985 vid University of California i Berkeley. Hon är numera verksam vid California Institute of Technology i Pasadena.

Kemipristagaren Frances Arnold, USA. Arkivbild.

Frances Arnold genomförde 1993 den första riktade evolutionen av enzymer och sedan dess har hon finslipat de metoder som numera används rutinmässigt för att utveckla nya katalysatorer. Hennes forskningsrön kring enzymer används i dag för att skapa biobränslen och tillverka kemikalier på ett mer miljövänligt sätt.

George P Smith är född 1941 i Norwalk, USA, och doktorerade 1970 vid Harvard University, USA. Han är professor emeritus vid University of Missouri.

Kemipristagaren George P Smith, USA. Arkivbild.

Smith utvecklade på 1980-talet en metod som kallas fagdisplay. Den innebär att virus som infekterar bakterier, bakteriofager, kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. Metoden har lett till nya läkemedel mot autoimmuna sjukdomar och cancer.

Sir Gregory Winter är född 1951 i Leicester, Storbritannien, och doktorerade 1976 vid University of Cambridge. Han är verksam vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge.

Kemipristagaren Gregory Winter, Storbritannien. Arkivbild.

Han får kemipriset för att ha använt fagdisplay för att framställa nya läkemedel genom riktad evolution av antikroppar. Det första läkemedlet godkändes 2002 och används mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Fagdisplay har också lett till läkemedel som kan bota cancer.

Tre får fysikpriset

Alla tre fysikpristagarna hedras för banbrytande upptäckter inom laserfysik.

Arthur Ashkin är född 1922 i New York, USA. Han doktorerade 1952 vid Cornell University, Ithaca, USA och har varit verksam vid Bell Laboratories i New Jersey.

Fysikpristagaren Arthur Ashkin, USA, vid Bell Laboratories 1988. Arkivbild.

Ashkin belönas för utvecklingen av "optiska pincetter och deras tillämpning inom biologiska system". Genombrottet kom 1987 då Ashkin lyckades fånga levande bakterier med den så kallade optiska pincetten utan att bakterierna kom till skada.

Han är med sina 96 år den äldste pristagaren hittills. Han har tackat nej till att komma till Stockholm, med hänvisning till hälsoskäl. Det blir hans son Michael Ashkin, professor i konstvetenskap vid Cornell University, som tar emot priset.

Gérard Mourou är född 1944 i Albertville, Frankrike och doktorerade vid universitetet Paris-Sud 1973. Han är verksam vid University of Michigan i USA och École Polytechnique i Palaiseau i Frankrike.

Fysikpristagaren Gérard Mourou, Frankrike. Arkivbild.

Han delar sin halva av fysikpriset med Donna Strickland för forskning som banat väg för de mest intensiva laserpulser som människan har skapat. Tekniken (kallad chirped pulse amplification eller CPA) har blivit standard för alla högintensitetslasrar som senare tillkommit. De används bland annat vid de i dag så vanliga synkorrigerande ögonoperationerna.

Donna Strickland föddes 1959 i Guelph, Kanada och doktorerade 1989 vid University of Rochester, USA. Hon är nu verksam vid University of Waterloo i Kanada.

Hon var Arthur Ashkins student på när de tillsammans gjorde de upptäckter inom laserfysik som nu belönas med Nobelpris. Genombrotten beskrevs i en artikel som kom ut 1985 – Stricklands första vetenskapliga publikation.

Fysikpristagaren Donna Strickland, Kanada. Arkivbild.

Strickland är den första kvinnan som får fysikpriset på 55 år, och bara den tredje hittills.

Två delar på medicinpriset

Två forskare delar på Nobelpriset i medicin eller fysiologi, för sina upptäckter kring immunterapi som har lett till en helt ny typ av cancerbehandling.

Medicinpristagaren James Allison, USA. Arkivbild

James P Allison föddes 1948 i Alice, Texas, USA. Han doktorerade 1973 vid University of Texas i Austin. Han är sedan 2012 professor vid University of Texas i Houston.

Allison fann att ett visst protein fungerade som en broms i immunsystemet. Genom att släppa på bromsen aktiveras immunsystemet som då kan angripa tumörceller.

Tasuku Honjo föddes 1942 i Kyoto, Japan. Han doktorerade 1975 vid Kyotouniversitetet och är sedan 1984 professor vid samma universitet.

Medicinpristagaren Tasuku Honjo, Japan. Arkivbild.

Honjos forskning har lagt grunden för utveckling av en mycket effektiv behandling mot bland annat hudcancer och lungcancer.

Tasuku Honjo är en hängiven golfspelare och har i intervjuer berättat om hur en annan spelare tackade honom för upptäckten som ledde till behandlingen mot hans lungcancer. "Tack vare dig kan jag spela golf igen", ska spelaren ha sagt.

Honjo har beskrivit det som ett ögonblick som skänkte honom större lycka än alla priser.

Två ekonomipristagare

Paul M Romer, född 1955 i Denver, Colorado, i USA. Avlade doktorsexamen vid University of Chicago och är verksam vid Stern School of Business i New York. Han skapade stora rubriker tidigare i år när han hoppade av uppdraget som Världsbankens chefsekonom i protest mot vad han ser som manipulerad data i Världsbankens rankning för affärsklimat i olika länder.

Ekonomipristagaren Paul Romer, USA. Arkivbild.

Romer har koncentrerat sig på hållbar tillväxt baserad på teknisk utveckling och innovationer. Han har med sin forskning bland annat öppnat dörren för omfattande ny forskning kring varför vissa länder är fattiga och vissa är rika.

William D Nordhaus är född 1941 i Albuquerque, New Mexico, i USA. Han började sin forskningskarriär på Yale men fick sin doktorshatt på Massachusetts Institute of Technology (MIT) 1967. Strax efter det gick Nordhaus tillbaka till universitetet i New Haven, Connecticut och har sedan 1973 varit professor i såväl ekonomi som i miljöstudier på Yale.

William Nordhaus, som på 1990-talet utredde kostnaderna för att avveckla svensk kärnkraft, har fokuserat på samspelet mellan människan och naturen och de villkor som måste vara uppfyllda för att få en långsiktigt hållbar tillväxt med avseende på klimatförändringar. Han har konstruerat en simuleringsmodell som används i FN:s klimatpanel IPCC:s process för att utvärdera klimatpolitiska åtgärder.

Ekonomipristagaren William Nordhaus, USA. Arkivbild.

Priset är dock inte utan kontrovers. En del kritiker anklagar Nordhaus för att i själva verket förminska klimathotet och försena hela klimatarbetet.

Två får fredpriset

Två pristagare hyllas av den norska Nobelkommittén för sina insatser mot sexuellt våld i konflikter.

Denis Mukwege föddes i nuvarande östra Kongo-Kinshasa 1955, utbildade sig till läkare i Burundi och specialiserade sig sedan inom gynekologi och obstetrik. Efter att tillsammans med sin familj flytt undan 1990-talets krig återvände han till Kongo-Kinshasa för att 1999 starta Panzisjukhuset.

Sjukhuset är känt för sitt SSV-projekt, där offer för sexuellt våld och kvinnor med gynekologiska problem får vård. Mellan 2004 och 2014 tog projektet emot 34 783 patienter, varav 20 846 hade utsatts för sexuellt våld.

Fredspristagaren Denis Mukwege, Kongo-Kinshasa. Arkivbild.

Mukwege har utsatts för mordförsök och hot, men har också mottagit flera priser för sitt arbete för att skydda kvinnor. 2008 mottog han FN:s människorättspris, 2009 Palmepriset och 2013 Right Livelihood-priset.

Nadia Murad, född 1993, är en yazidisk människorättsaktivist från Irak. Hon tillfångatogs av IS i augusti 2014 i samband med extremistgruppens ockupation av bergsområdet Sinjar i Irak. Stora delar av hennes familj avrättades liksom flera av de yazidier som levde i trakten.

Fredspristagaren Nadia Murad, Irak. Arkivbild.

IS rensning av folkgruppen klassades av FN 2016 som folkmord. Murad fördes till den då IS-kontrollerade staden Mosul där hon under slavlika förhållanden hölls fången och regelbundet utsattes för sexuellt våld och tortyr.

Hon flydde i november 2014 och har under de senaste åren arbetat med att vittna om de fasansfulla övergrepp som tusentals flickor och kvinnor har utsatts för av IS. 2016 fick Nadia Murad ta emot EU-parlamentets Sacharovpris för tankefrihet.