Efter att först hårdnackat ha hållit emot Gula västarnas inledande krav om slopade planer på höjd bränsleskatt har franska regeringen fått backa på punkt efter punkt. Demonstrationerna har mer och mer övergått i en allmän kritik mot president Emmanuel Macron och hans politik. Macron kritiseras för toppstyre och för att gynna de rika på de svagas bekostnad – och med tiden har demonstranterna fått mersmak.

– Förra gången var vi här på grund av skatterna. Det här är för institutionerna: vi vill ha mer direktdemokrati, säger 28-årige Jeremy på lördagsmorgonen vid paradgatan Champs-Élysées i Paris där människor samlats.

Vid lunchtid hade omkring 60 personer gripits i huvudstadsområdet. Det kan jämföras med runt 500 vid samma tid förra helgen, enligt siffror från lokala myndigheter.

– Jag har kommit för att demonstrera fredligt. Så fort det blir våldsamt, sticker jag, säger den 43-årige tvåbarnsfadern Monaem Zarhouni i Paris.

– Min fru är också arbetslös och vi lever på under 700 euro (drygt 7 000 kronor) i månaden. Det är svårt.

Under lördagen stod det också klart att en person sent på fredagen dog i en vägolycka i Belgien med koppling till protesterna i Frankrike. Det rör sig om en bilist i gränsområdet Erquelinnes som körde in i en lastbil som hade saktat ner på grund av en vägblockad som Gula västarna satt upp på den franska sidan.

Protesterna som nu pågått sedan i mitten av november kan ha en negativ inverkan på den ekonomiska utvecklingen, enligt analysföretaget IHS Market.

En undersökning visar en nedgång i aktivitet för den privata handelssektorn i december, som kopplas till de landsomfattande protesterna. Det är den första nedgången på två och ett halvt år, enligt IHS Market.
Polisen i sammandrabbning med Gula västarna i Frankrike. Polisens metoder ifrågasätts nu. Arkivbild.
Polisen i sammandrabbning med Gula västarna i Frankrike. Polisens metoder ifrågasätts nu. Arkivbild. Bild: Thibault Camus/AP/TT

Frankrike behöver "lugn och ro för att återgå till normal funktionalitet", sade Macron på fredagen.

Det är i mångt och mycket ett slag om den allmänna opinionen som pågår och hittills har Gula västarna haft starkt folkligt stöd. Men två opinionsundersökningar som publicerades på torsdagen – efter Macrons senaste eftergifter som framfördes i ett tal i måndags – visar att franska folket nu är kluvet i två lika stora delar i frågan om protesterna bör fortsätta eller inte.

Fakta: Protesterna i Frankrike

  • Gula västarna (Gilets jaunes) är ett löst sammansatt initiativ som ursprungligen bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel. Protesterna har sedan vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje om förlorad köpkraft och känsla av att många har det svårare ekonomiskt samt mot president Emmanuel Macron och hans politik.
  • Rörelsen har blockerat vägar och bränsledepåer och flera lördagar i rad har tiotusentals demonstranter intagit gatorna i Paris och andra franska städer som Lille och Marseille. (TT)
 
De senaste helgerna har varit våldsamma. Förra helgen fanns cirka 90 000 poliser på de franska gatorna och omkring 2 000 människor greps, ungefär hälften i Paris. Vandalism och drabbningar mellan polis och demonstranter sågs på många håll i landet och den här helgen har omkring 8 000 poliser kommenderats ut i Paris.

Samtidigt kommer rapporter från människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) om polisbrutalitet mot studenter, vissa av dem barn, och journalister under protesterna. Polisen använde sig av tårgas samt granater som sprider både gummikulor och tårgas för att skingra demonstranter.

"Rättsvårdande myndigheter måste visa större återhållsamhet under demonstrationerna som planeras den 15 december", skriver HRW i ett uttalande.

Franska myndigheter borde utreda om polisen verkligen tillämpat rätt och proportionerliga metoder och ställa poliser till svars, anser HRW. (TT-AFP)