Det har beskrivits som "kritstrecksrandig organiserad brottslighet". Genom avancerade och systematiska bedrägerier lyckades en grupp bankmän och aktiemäklare fuska till sig tiotals miljarder i skattemedel som skulle ha gått till exempelvis skolor och sjukhus – allt med villig hjälp av flera av världens största banker, visade en granskning samordnad av tyska Correctiv i höstas. Från svensk sida deltog TT och SVT.
Nu visar en ny utredning från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som tillsattes på uppdrag av Europaparlamentet efter publiceringen av de så kallade cum-ex-filerna, hur skattesvindeln tycks fortsätta.
"Inte åtgärdat problemet"
Relevant för de upplägg som avslöjades är omsättningen på aktiemarknaden kring utdelningsdagarna, som vanligtvis äger rum i april eller maj, då transaktionerna genomförs. Och det tillsynsmyndigheten efter analyser nu kan visa är att utlåningen av aktier då ökar signifikant i de flesta EU-länder.
I synnerhet i Belgien, Danmark – och Sverige.
– Tyskland har en ny lagstiftning som föreskriver en minimitid som aktierna måste innehas före och efter utdelningstillfället, och som vi ser här har de fått ned topparna till nästan noll, säger Torsten Fensby, expert på internationell skatteflykt.
– Men i Sverige har vi hittills ingen ny lagstiftning. Så slutsatsen är rätt och slätt att vi inte åtgärdat problemet.
Det som uppdagades i oktober i fjol gällde i första hand så kallade cum-ex-affärer. En form av bedrägeri i syfte att lura skattemyndigheter att man har rätt att få tillbaka skatt på en utdelning som egentligen aldrig betalats in.
"Moraliskt tvivelaktiga
Enligt Fensby handlar det i Sverige mestadels om aggressiv skatteplanering i form av så kallade cum-cum-upplägg, där utländska aktieägare tillfälligt lånar ut sina värdepapper till en svensk bulvan för att undvika källskatt.
Det senare är i många fall inte direkt olagligt.
"Men även i de fall nationell skattelagstiftning tillåter den här typen av upplägg kan de betraktas som moraliskt tvivelaktiga", skriver Esma och uppmanar till ett bättre informationsutbyte mellan europeiska myndigheter.
– Ökat informationsutbyte kan dock endast få en begränsad effekt så länge den svenska lagstiftningen inte stärks, kommenterar Fensby.