Drogrelaterade brott ökar på många håll och användningen av bland annat cannabis sprider sig allt lägre i åldrarna. Vad kan man göra för att motverka trenden, och hur kan vuxna ta upp saken med ungdomarna?

Det blir alldeles tyst i salen när föreläsaren Amelie Andersson ställer frågan: "Kan vi verkligen lyssna?"

I publiken sitter omkring 120 experter inom socialvård, brottspåföljd, psykologi och andra yrken som är i kontakt med problemdrabbade ungdomar. Lyssnandet är centralt när vi möter ungdomar, menar Andersson.

– Kan vi göra det utan att bli helt förskräckta? Om en ung människa säger att hen är oerhört ledsen, klarar vi då av att ta emot det utan att försöka avleda eller trösta eller lämpa över våra egna känslor på den unga? Det kan väcka starka känslor även hos oss, säger hon och får medhåll från publiken.

– När man jobbar med ungdomar och deras känslor varje dag är det omöjligt att ta till sig allting. Det hör till professionen att inse att det är en del av livet att vara ledsen. Det är viktigt att man själv håller och låter den unga gråta, säger en deltagare.

Enligt Amelie Andersson är en så enkel sak som att få gråta ut när man är ledsen av stor betydelse när man behöver läka – men det kan kräva att man gråter mycket under en lång tid.

– Sjukvården delar ofta ut mediciner för känslomässiga problem, det är en del av samhället i dag. Jag har hört ungdomar som säger att de hellre använder cannabis än går till psykvården för där får de bara mediciner, säger Andersson.

Hon är utbildad socionom och har jobbat i många år med drogberoende ungdomar och deras familjer. Hon har skrivit en bok om cannabis och jobbar som utbildare hos Nationella Cannabisnätverket i Sverige.

Det finns ett starkt samband mellan psykiskt illamående och missbruk. Drogmissbruk hänger ofta ihop med kriminella handlingar. Men om det är hönan eller ägget som kom först är oklart även i det här sammanhanget.

– Det råder 50–90 procents samsjuklighet mellan missbruk och dåligt mående. Det finns oftast något inunder som drivit personen till missbruket. Då måste vi erbjuda en verklig mänsklig hjälp, inte bara avvänjning av missbruket, säger Amelie Andersson.

Nyckeln till förståelse är att ta reda på vad droger fyller för funktion för personen man försöker hjälpa. Den som tar droger gör det för att uppleva saker, till exempel få bättre självförtroende, våga mera, uppnå njutning, ha roligt, få stillhet, slippa känna, bli kreativ eller bli rebellisk. Eller något annat som egentligen handlar om mänskliga kvaliteter. 

När man försöker lyssna gäller det att förhålla sig öppet och accepterande, helt enkelt bekräfta och ta in, inte ha ett uppifrån-perspektiv. Under seminariet som hölls i Optima i Jakobstad fick publiken diskutera parvis många av frågorna som togs upp. Man fick också ge förslag.

– Vi kan be den unga förklara och visa något som den är bra på, då växer de, säger en deltagare.

– Vuxna ska inte genast ge råd när de lyssnar, ungdomarna ser om man är ärligt intresserad, säger en annan.

– Vi kan ställa frågor och jobba vidare utifrån de svar de ger, till exempel hur de kan hantera jobbiga känslor utan att ta droger. 

Man behöver inte vara expert men ändå vara en vuxen som ska skydda den unga från att skada sig själv.

– Att "bara" lyssna kan kännas otillräckligt i en allvarlig situation, men det kan få den unga att känna sig sedd och bekräftad. När man känner sig accepterad och sätter ord på saker så får det i gång tankarna. Det påverkar de val man gör och hjälper en att förstå sig själv, säger Andersson.

I tonåren börjar vi se oss själva tydligare och reflektera över oss på ett sätt som barn inte gör – de bara är. Det kan leda till missförstånd och konflikter. Ofta kan ungdomarna vända sig bort från föräldrarna under perioder och då är det viktigt att det finns andra vuxna som ställer upp.

– När vi har skapat en relation till den unga kan vi sätta i gång tankar om vilka konsekvenser valet att använda droger kan få för till exempel den ungas relationer, hur anhöriga drabbas och vad det gör med den unga att försöka hålla saken hemlig, säger Amelie Andersson.

Hon pratar också om vem som egentligen gynnas av att just ungdomar börjar använda exempelvis cannabis. Det finns en penningstark industri i bakgrunden som strävar efter att droger ska legaliseras. Man kör med snygg marknadsföring och använder kända affischnamn.

– De vill ändra på våra attityder och då börjar de med den del som är lättast att accepters, nämligen den medicinska biten – att cannabis är hälsosamt. Sedan går de vidare för att få det legaliserat, säger Andersson och nämner Kanada som ett exempel där industrin har lyckats.