Flera mindre, tekniska förhandlingar har avslutats utan resultat och skjutits upp till nästa år.
– Det är ett tecken på brist på tillit mellan länder, säger Isabella Lövin.
En liten grupp utvalda ministrar försöker nu bryta dödläget. Signalerna är försiktigt positiva, åtminstone om att hitta en kompromiss för utsläppshandeln, det som på klimatspråk kallas för artikel 6.
Filar på budskap
Samtidigt med förhandlingar i olika sakfrågor filas det på formuleringar i slutdokumentet från mötet. Där har världens regeringar möjlighet att visa att de har hört de rätt högljudda kraven från unga klimataktivister och forskare utanför förhandlingsrummen.
– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.
Hon vill att slutdokumentet ska vara tydligt med att länderna måste höja sina klimatambitioner. Men många länder, särskilt Kina, Indien, Sydafrika och Saudiarabien, trycker nu på för att tonvikten i stället ska läggas på att man inte har uppfyllt målen för 2020.
– Det är en absolut röd linje för oss. Det vill vi inte ha, vi har inte tid att uppehålla oss vid det, säger Isabella Lövin.
– Det är ett problem att man vill blicka bakåt, i stället för framåt.
Stor misstänksamhet
Att det finns länder som bromsar, även i till synes okontroversiella frågor, tycker Lövin är problematiskt
– Det finns en stor misstänksamhet. Pariseuforin har försvunnit, och det finns en grundinställning om att man ska bevaka sina egna intressen. Det är djupt olyckligt, säger hon.
I Parisavtalet har länderna enats om att begränsa den globala temperaturhöjningen till väl under 2 grader, och helst till 1,5 grad, men flera vetenskapliga rapporter den senaste tiden visar att världens länder måste höja sina klimatambitioner rejält om det ska lyckas.
Nästa år ska länderna bakom Parisavtalet lämna in uppdaterade versioner av sina nationellt beslutade utsläppsmål. De måste vara betydligt mer ambitiösa än de nuvarande om det ska finnas någon chans att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Visa resultat
En förhandlingspunkt som har strandat helt och skjutits upp till nästa års klimatmöte är transparensramverket – som handar om hur och i vilken utsträckning det ska finnas insyn i ländernas utsläppsminskningar. Det beskrivs ibland som Parisavtalets ryggrad.
Klimatmötets ordförande, den chilenska miljöministern Carolina Schmidt, ger nu förhandlingsgrupperna i uppdrag att redovisa tydliga framsteg senast fredag förmiddag inom de frågor som återstår att lösa. Arbetet kommer sannolikt att pågå natten lång.
– Vi är här för att vi verkligen tror på den här processen. Vi kommer att klara det, säger hon.