– Varje gång det görs någonting i den här stilen så är jag lite oroad för att den europeiska federalismen ska visa sig. Det ger bara Laura [Huhtasaari (Sannf/ID)] en chans att påstå att vi går mot en federalistisk riktning, också om det inte stämmer, säger Nils Torvalds (SFP/RE) på en presskonferens.
Nils Torvalds, Laura Huhtasaari, Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) och Miapetra Kumpula-Natri (SDP/S&D) är de finländska Europaparlamentarikerna som deltar i konferensens plenarförsamling. De presenterade sina syner på en presskonferens som arrangerades av Europaparlamentets representation i Finland på torsdagen.
– Jag talar inte om en utveckling mot en federalstat för skojs skull. Varje gång EU reformeras så flyttas mera pengar och makt till Europeiska kommissionen, säger Huhtasaari.
Torvalds säger att diskussionsinläggen under konferensen endast är en minut långa, vilket han anser att är för lite för att få till stånd en vettig diskussion. Huhtasaari tvivlar på att ledningsgruppen kommer att ta till sig en enda EU-kritisk synpunkt. Pietikäinen och Kumpula-Natri är däremot klart mer hoppfulla.
– Jag skulle inte underskatta inlägg på en minut och jag lyssnar ivrigt på vad medborgarna har att säga, säger Kumpula-Natri.
Plattform för idéer
Tanken är att medborgarna ska stå i centrum för konferensen och på plattformen futureu.europa.eu kan vem som helst bidra med sina tankar.
– Det är viktigt att EU diskuteras och diskussionen är ofta lite bättre på övriga håll än i Finland. Men EU-frågor är inte krångliga om man jämför med nationella frågor som till exempel vårdreformen, säger Pietikäinen.
I plenarförsamlingen finns också medborgarrepresentanter. Från Finland deltar 20-åriga Ninni Norra som har utsetts av ungdomssektorns takorganisation Finlands Allians.
Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) representerar regeringen tillsammans med en annan minister beroende på vilket tema som behandlas.
Tvister om framtidskonferensen i bakgrunden
De politiska vändningarna kring framtidskonferensen har pågått i kulisserna en längre tid. Det var länge oklart vem som skulle vara ordförande för konferensen och i äkta EU-anda valdes slutligen tre ordförande – parlamentet, kommissionen och rådet fick alla var sin.
En större fråga är ändå vad konferensen kan tänkas leda till. Bland medlemsländerna finns en ovilja att göra ändringar i grundfördrag, medan parlamentet inte vill utesluta den möjligheten.
Sirpa Pietikäinen förväntar sig inte att framtidskonferensen ska leda till omvälvande förändringar.
– Jag har ingenting emot att uppdatera grundfördragen, men det måste finnas en bred vilja bakom det. Vändningarna kring Lissabonfördraget var bara frustrerande då de goda målsättningarna uteblev, säger Pietikäinen.
Olika visioner för framtiden
Miapetra Kumpula-Natri vill inte slå fast målsättningar för konferensen i förväg, utan helst se initiativet kommer från medborgarna. Men hon talar gärna om frågor som berör digitaliseringen och teknikbolag.
– Enskilda länder kan vara kraftlösa inför mäktiga teknikbolag. För att handskas med globala företag krävs gemensamma regler, säger Kumpula-Natri.
Laura Huhtasaari säger att EU-förespråkare i framtiden kanske försöker fördjupa EU-integrationen genom att hänvisa till konferensen, även om inga stora förändringar sker på kort sikt.
– Men det kan leda till folkomröstningar och det är möjligt att folket inte gillar att makten blir allt mer centraliserad.
Huhtasaaris vision är att skala ner det europeiska samarbetet till en frihandelszon och inte mycket mer.
Nils Torvalds hoppas att diskussionerna ska handla mera om konkreta frågor och mindre om de stora ideologiska frågorna. Han lyfter ändå fram klimatförändringen och säkerhetspolitiken, eftersom klimatpolitiken är så omvälvande. Samtidigt säger han att Ryssland är illa rustat att hantera omställningen till en fossilfri värld.
– Vi måste hitta klimatlösningar men vi måste också se till säkerhetspolitiken, säger Torvalds.
Sirpa Pietikäinen betonar hur litet Europa är jämfört med exempelvis Asien, men lyfter fram att också Europa har en möjlighet att hävda sig genom samarbete. Hon räknar upp miljöfrågor, säkerhet, konkurrenskraft, flyktingpolitik och pandemier.
– EU:s framtid handlar om att hantera de här frågorna i den utsträckningen medlemsländerna inte klarar av det, säger Pietikäinen.