I lösdriften på Träskkulla gård tuggar djuren förnöjsamt i sig av höet. På sommaren går djuren på bete, resten av året går de i ett öppet lösdriftsstall. Djuren pressas inte, de får växa i lugn takt. Och så smakar köttet gott. Så motiverar Nyström varför han satsat på ekologisk köttproduktion. Nyström tog över gården efter sina föräldrar när han var arton. I dag jobbar han tillsammans med hustrun Pia Nyström halvtid på gården. Resten av tiden jobbar han som försäljningschef på Walki. 1995 övergick han till ekoodling, ekodjurhållning kom med i bilden 2005. Intresset för ekologiskt har alltid funnits där, redan innan han började med ekologisk odling hade han det mesta av odlingsmarken i vall. Ekoodling avviker på sätt att det inte används vare sig gifter, bekämpningsmedel eller konstgödsel. Utsädet är inte heller betat. – Skulle jag inte satsa på ekologiskt skulle jag knappast hålla på med det här. Nyström har åkrarna i vall i tre år, plöjer sedan upp och sår in med havreskörd. Inget tröskas, utan allt blir till grönfoder. – Vi försöker ha en mångsidig odling. De ekologiska gårdarna granskas minst en gång per år. Den byråkrati det medför att satsa på ekologiskt samtidigt som verksamheten hela tiden är under lupp avskräcker ändå inte. Fram till 1995 fanns det också mjölkkor på gården men numera är det endast köttproduktion som gäller. Köttet säljs under namnet Träsk-kulla Ekobeef. På Träskkulla gård finns omkring 170 nötkreatur av raserna charolais och simmental, de ger enligt Nyström en bra köttkvalitet. Kundkretsen består för tillfället av ett tvåhundratal kunder i Jakobstads- och Nykarlebyregionen, Kronoby, Larsmo, Dessutom har han också kunder i Vasa och Nyland. De får leverans med postens kylservice. Slaktningen sker minst en gång i månaden på slakteriet Tajma i Kållby. Köttet packar de själva och kör ut till kunderna. – Det gäller förstås att ligga i lite för att hålla tidtabellen. Nyström har ändå inte planer på att gå med i Reko-ringen som blivit väldigt populär. – Jag vill gå ett steg längre. Jobbet som försäljningschef och det ekonomiska tänket det medför är något som han också kan dra nytta av i jobbet på gården. – Vill man ha lönsamhet måste man endera bli effektivare eller komma ut med nya produkter. Alla bönder är inte bra på att sälja kött. Det är en megatrend med ekologiskt och vi rider på den trenden. Kundkretsen har utvidgats utan någon mer omfattande marknadsföring. På ett år har antalet slaktade djur fördubblats. Kunderna uppskattar enligt Nyström både att köttet är ekologiskt och att de vet varifrån det kommer. Enligt Nyström klarar också många som inte annars mår bra av att kött bättre av det ekologiska köttet. – De som prövat på köttet säger också att det är mera smakfullt. Vi blev själva också förvånade över hur stor skillnaden är. Orsaken till det ligger enligt Nyström till stor del i fodret. Djuren föds upp enbart på gräs, den enda köpmaten de får är vitaminer. Kvigorna tillåts också växa till sig innan de slaktas. – De får bli 24 månader i stället för 16–17 månader som annars är vanligt. Också dikorna blir gamla, den äldsta är femton år och har fött åtminstone tretton kalvar medan det vanliga bland mjölkkor är att de hinner med ett par kalvningar under sin livstid. – De här korna är inte så hårt pressade. Trots populariteten finns det inte några planer på att utveckla mera i det här skedet, verksamheten på gården har utvecklats ganska mycket under de senast åren. Ett nytt fähus byggdes för tre år sedan och paret har också köpt och arrenderat mera mark. – Ska vi växa mera blir det ett stort steg.

Ekologiskt växer, men långsamt

Det ekonomiska läget har påverkat efterfrågan på ekologiska produkter. Hur den ekologiska produktionen utvecklas i framtiden är därför svårt att säga, enligt Jukka Markkanen, expert på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, MTK. - Den ekologiska produktionen utvecklas, men långsammare än tidigare år. I den finländska landsbygdspolitiken har man som mål att den ekologiska produktionens andel ska öka kraftigt. Målsättningen är att tjugo procent av åkerarealen ska odlas ekologiskt 2020. - För tillfället är det inte ett realistiskt mål. Om stöden höjs kan det lyckas, men inte som det ser ut nu. Utrikesministeriet utsåg 2008 en arbetsgrupp som haft till uppdrag att utveckla Finlands varumärke. Gruppen har satt som mål att hälften av Finlands jordbruk ska vara ekologiska 2030. I dag är ungefär åtta procent av odlingarna ekologiska. Enligt MTK skulle det kräva en ökning på tio procent per år för att nå målet. De senaste åren har ökningen varit omkring fem procent per år. Markkanen har ändå svårt att förutspå framtiden för den ekologiska produktionen. - Stödansökningarna i vår kan ändå ge en fingervisning om vart vi är på väg. För tillfället pågår på EU-nivå en reform av lagstiftningen för ekologisk produktion. De förslagna förändringarna har fått hård kritik. - Om man inte kommer överens under våren finns det risk att förslaget faller.