Ett terrordåd, tänkte säkert en och annan om bomben som i söndags exploderade intill en tunnelbanestation i Huddinge, Sverige.
Men de preliminära uppgifterna om explosionen tyder inte på terror. Snarare verkar det handla om kriminella krafter som har förlorat eller medvetet placerat ut en livsfarlig handgranat.

En förbicyklande man stannade till och plockade upp föremålet som exploderade efter att han försökte få det med sig på sin cykel. Mannen avled. Den kände kriminologen Leif GW Persson har aldrig hört talas om något liknande. (Expressen 7.1).

Terror och övriga grova våldsdåd skapar alltid stora rubriker i media eftersom de fyller de flesta kriterierna för en nyhetsmässig och plötslig händelse. Och eftersom terrordåd väcker stor medieuppmärksamhet blir nyheterna ofta återaktualiserade då det är dags att skriva årskrönikor över året som gått.

Men det betyder inte att vi har anledning att i våra vardagsliv gå runt och vara rädda för att bli drabbade av terror och speciellt då inte av terrordåd med islamistisk stämpel. Rent statistiskt finns det betydligt större hot mot vår trygghet och säkerhet.

Den före detta SFP-riksdagsmannen Ole Norrback i Vasa påminde i en insändare i VBL (3.1) om att det värsta terrordådet i Norden utfördes av en infödd norrman, inte av en islamist, och att Sverige hittills inte har haft mer än två islamistiskt präglade terrordåd. De facto har fler infödda svenskar med rasistiska motiv mördat fler invandrare än terrorister mördat svenskar i Sverige.

Parallellen är värd en reflektion i och med att den sätter den internationella terrorismen i rätt perspektiv. Enligt Ole Norrback borde vi rent statistiskt ha betydligt större anledning att oroa oss över illamåendet i det egna samhället än hot utifrån.

Norrback har rätt. Utslagningen av unga, särskilt män, är ett av de största sociala problemen i vårt land. På sikt kan detta fenomen få långt större konsekvenser än terrorismen då det gäller vår egen trygghet och säkerhet.

Vi journalister ska ligga med örat mot marken och vara snabba med att ställa frågan varför om vi registrerar att samhällsutvecklingen tar sig en ny vändning.

Att självmorden igen har börjat öka efter en längre trend av nedgång är en väckarklocka som vi bör ta på allvar. Det finns något som inte är som det ska vara i dagens samhällsutveckling.

Att självmorden igen har börjat öka efter en längre trend av nedgång är en väckarklocka som vi bör ta på allvar.

Det är en av anledningarna till att ÖT i dag publicerar den första delen i en journalistisk fokusering på illamåendet i samhället. Två 15-åriga ungdomar i Pedersöre går ut i en öppenhjärtlig intervju om psykisk ohälsa i hopp om att de med en sådan åtgärd kan hjälpa andra i samhället.

De båda ungdomarna anser bland annat att en årlig, psykisk hälsokontroll vore minst lika viktig som den årliga kontrollen av tandhälsan. Det är en suveränt bra iakttagelse och en av de aha-upplevelser som kan bidra till en förändrad attityd till den här typen av hälsoproblem.

Genom att ÖT i ett antal artiklar fokuserar på den psykiska hälsan försöker vi bryta de tabun som fortfarande finns kring mentala problem. Fortsatt tystnad förvärrar problemen, en bruten tystnad ger en öppning. Lyckas vi få i gång en offentlig dialog kring problemen har vi tagit det första stapplande steget mot en lösning.

Det är inte bara människorna som mår dåligt som behöver få tala ut om sina känslor. Också nära anhöriga till psykiskt sjuka har mycket att lära ut till människor som hittills saknar egna erfarenheter om problemet.

Där den internationella terrorn är en synlig och synnerligen otäck följd av att det finns obearbetade problem i världspolitiken är de ökande självmorden en följd av obearbetade psykiska problem på det mänskliga planet.

Vi i Finland har om möjligt anledning att vara betydligt mera rädda för vad det finländska illamåendet kan ställa till med än för den internationella terrorn. Även om vi inte själva mår psykiskt dåligt är risken stor för att vi kommer till skada som en följd av våra medmänniskors illamående.

Den kvinnliga polis som skadades av skott från en krypskytt i Hyvinge för fem år sedan är bara ett bland många exempel på vilka konsekvenser den inhemska ohälsan får.

Förslaget om en regelbunden, psykisk hälsokontroll är bra. Människan är en komplicerad helhet.