I den första omgången fick Luoma 38 procent av röster och Vikström 26 procent. Av de övriga kandidaterna fick Heli Inkinen 14 procent, Ville Auvinen 13 procent och Ilkka Kantola 8,5 procent. Det var väntat att Tapio Luoma och Björn Vikström skulle vara de som går vidare.
Enligt Kari Latvus, som är teologie doktor och ledande sakkunnig vid Kyrkostyrelsen och som bloggar om kyrkan på bloggen "Latvus", var överraskningarna små och bestod av att Heli Inkinen i procent fick en mindre andel av rösterna än väntat, och att den enda kvinnliga kandidaten Heli Inkinen och kvinnoprästmotståndaren Ville Auvinen fick nästan lika många röster.
Den andra och avgörande omgången ordnas som sagt den 1 mars. Röstberättigade är ärkestiftets präster och lektorer, och lekmannaelektorer som utsetts av församlingarna. Antalet lekmannaelektorer är detsamma som antalet röstberättigade präster och lektorer.
Utöver dessa har också alla kyrkomötesombud och medlemmar i stiftsfullmäktigen, domkapitlen och kyrkostyrelsen rösträtt. Sammanlagt 1 530 personer har rösträtt.
När två kompetenta och lämpliga kandidater ställs mot varandra, söker de röstberättigade skillnaderna mellan kandidaterna där de finns.
Kyrkan har nyligen ändrat valbestämmelserna så att rösterna från Åbo ärkestift viktas så att man delar ärkestiftets röster med tre. Genom en viktning av ärkestiftets röster har man strävat efter att stärka de övriga stiftens och helhetskyrkans inverkan på valet.
Ändringen i valsystemet har gjorts eftersom ärkebiskopens uppgifter på riksnivå har ökat i både omfattning och betydelse.
Det finns inte stora skillnader mellan de bägge ärkebiskopskandidaterna.
Såväl Luoma som Vikström är välartikulerade, duktiga debattörer. Utgående från sin syn i samhälleliga frågor, upplevs Vikström av många vara den som ligger närmast avgående ärkebiskopen Kari Mäkinen och hans förnyelselinje.
Vikström har säkert haft nytta av att han som biskop i Borgå stift varit litet av en ärkebiskop i miniatyr, biskopen i Svenskfinland. Det betyder att han är van att i media uttala sig om olika aktuella, etiska och samhälleliga frågor.
Till Kyrkpressen säger biskop Björn Vikström att han vill bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet.
Tapio Luoma är biskop i Esbo och tidigare kyrkoherde i bland annat Seinäjoki och utsågs till ”Årets präst” år 2000. I Kyrkpressen poängterar han vikten av att präster sköter sitt personliga andliga liv.
Luoma inger förtroende bland traditionalisterna. Han växte upp i en omgivning där väckelserörelserna hörde till församlingslivet, en erfarenhet som han är tacksam över.
I fredags möttes kandidaterna i en valpanel som ordnades i Åbo domkyrka.
När två kompetenta och lämpliga kandidater ställs mot varandra, söker de röstberättigade skillnaderna mellan kandidaterna där de finns.
I detta fall går skiljelinjen åter en gång mellan de konservativa och de liberala. Sett till röstningsbeteendet i den första omgången verkar däremot inte kandidaternas modersmål ha haft någon större betydelse. Det verkar vara teologin som avgör - inte språket.
Ett exempel: I de könsrelaterade frågorna så skulle Luoma inte aktivt driva frågan om kyrklig vigsel för homosexuella, Vikström åter understöder jämställdhet också inom olika typer av äktenskap.
Det betyder att utgången av valet är mer än oviss ifall valdeltagandet ökar. Dessutom vet vi ju heller inte hur de som röstat i första omgången lägger sin röst i den andra omgången.
Enligt Savon Sanomat (11.2) torde de som i första omgången lade sin röst på kvinnoprästmotståndaren Ville Auvinen, i den andra omgången rösta på Tapio Luoma.
Heli Inkinens och Ilkka Kantolas anhängare torde i den andra omgången ställa sig bakom Björn Vikström.
På basen av första omgångens resultat skulle detta rent matematiskt innebära att Luoma med hjälp av Auvinens röster skulle få ihop 51 procent av rösterna i den andra omgången och Vikström 48,5 procent. Då ska man komma ihåg att 92 procent av de röstberättigade deltog i valet.
Det betyder att utgången av valet är mer än oviss ifall valdeltagandet ökar. Dessutom vet vi ju heller inte hur de som röstat i första omgången lägger sin röst i den andra omgången.
Oberoende av vem av de två som väljs till ärkebiskop, ligger de stora utmaningarna i en balansgång mellan att hålla ihop en kyrka med många röster och samtidigt stävja medlemstappet.
Den nya ärkebiskopen börjar i sitt nya uppdrag den 1 juni. Ärkebiskopsvigningen sker i Åbo domkyrka den 3 juni.