Tanken låter befängd – då allt fler oroar sig för hur ungdomar lockas att använda droger föreslår forskare vid Institutet för hälsa och välfärd THL att Finland ska avkriminalisera bruk av narkotika.

Det är forskningsprofessor Pekka Hakkarainen och utvecklingschef Tuukka Tammi som lyfter katten på bordet i ett blogginlägg på THL:s webbplats.

"Vi anser att narkotikaproblemet snarare ska angripas med verktyg inom social- och hälsovård snarare än med strafflag och bestraffningar", skriver Hakkarainen och Tammi och skyndar sig att understryka att de INTE är ute efter att legalisera handel med cannabis.

Forskarna framhåller att organisationer som världshälsoorganisationen WHO och Global Commission on Drug Policy anser att alla slags droger bör bekämpas på annat sätt än genom att straffa användarna. Global Commission on Drug Policy är en fristående internationell panel som anser att kriget mot drogerna är ett misslyckande. Där Hakkarainen och Tammi stannar vid att förespråka avkriminalisering av narkotikabruk har panelen en mera radikal agenda där man uppmuntrar regeringar att legalisera droger, i första hand marijuana. Panelen är ändå fullt seriös; bland medlemmarna finns en lång rad tidigare presidenter, ministrar och bland annat FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan.

Kanske något överraskande är förbudet mot bruk av droger av relativt färskt datum i Finland, det tillkom för 50 år sedan och har kompletterats vartefter med bland annat en särskild paragraf om straffbar användning av narkotika.

Straffen för straffbar användning är i regel lindriga, böter eller för unga förstagångsförbrytare en tillrättavisning eller anmärkning. Det finns också en möjlighet till en vårdhänvisning, men antalet sådana har blivit anspråkslöst.

Dilemmat är enligt skribenterna att till och med en anmärkning leder till en anteckning i polisens datasystem där det sparas i fem till tio år och inte ens ett beslut om åtalseftergift leder till att uppgiften raderas.

Det här kan få förödande konsekvenser för en ung människas möjligheter att få jobb eller antas till vissa utbildningar.

Ett allvarligt drogberoende är naturligtvis en säkerhetsrisk som måste beaktas i vissa sammanhang.

Ett enstaka fall av cannabisbruk ska inte få sätta krokben på en ung människa som kanske till och med kan vara rädd att besöka läkare i rädslan för att bli fast för sitt bruk.

Forskarnas poäng är att straff fungerar dåligt som drogprevention och bekämpning av narkotikaskador och efterlyser en satsning på åtgärder inom social- och hälsovården i stället.

"I ett läge där en person som använder droger inte behöver frukta ett straff eller att stämplas som brottsling är det mycket lättare än nu att erbjuda mångsidig vård och stöd inom social- och hälsovården", skriver forskarna och pekar på hur man fått bukt på rökningen utan kriminalisering.

De visar också på internationell erfarenhet av att ett avskaffande av straff för bruk av droger inte ökar användningen.

Allt med den viktiga brasklappen om att de till fullo inser drogernas skadeverkningar.

Det Hakkarainen och Tammi i första hand efterlyser är en förutsättningslös diskussion om hur drogbekämpningen ska bedrivas i 2010-talets verklighet.

Forskarna möter naturligtvis också på mothugg. Polisinspektör Teemu Saukoniemi säger i Helsingin Sanomat (15/2) användarna i sig inte är någon prioritet för polisen men att ett enskilt gripande kan leda till att man kan spränga en större liga och att användare också kan sälja droger vidare.

Att polisen kan komma en liga på spåret på basis av uppgifter från en missbrukare är också ett argument i diskussionen.

Men frågan är – förutsätter en utredning i det här fallet att slutanvändaren stämplas som krininell?

Utan att gå in för en radikal liberalisering för vår syn på droger måste vi ta upp den diskussion Pekka Hakkarainen och Tuukka Tammi öppnar för med sitt blogginlägg.