Staden som väsen är en företeelse som inte gärna låter sig fångas i en entydig definition. Det handlar bland annat om graden av befolkningskoncentration, urbanitet, administrativ status och ortens relation till den omgivande landsbygden.

Historiskt sett har staden i hög grad formats av handeln och flera städer uttryckligen uppstått kring torg och marknadsplatser. Än i dag lockar staden folk i upplandet med sina affärer.

Men hur länge?

Vi har redan i decennier sett en utveckling som utarmar stadskärnan och förvandlar den till ett område för boende eller enbart administration då handeln koncentreras i köpcentra utanför staden. Det här har skett samtidigt som det skett en utflyttning från stadskärnan till förorter.

Delvis är det här en logisk följd av funktionalismen som ideologi i stadsplaneringen där man ser staden som en maskin där man ska skilja åt funktioner som boende, administration, produktion och handel.

Det här har skett internationellt, det här har skett – och sker fortfarande – också i Finland, såväl i våra större städer som i de små.

Små centrumaffärer har svårt att hävda sig mot marketaffärerna i stadens utkant. Det här har för länge sedan radikalt förändrat livsmedelshandeln då småaffärer både i stad och på landsbygd fått sätta lapp på luckan.

Det är vi själva, konsumenterna, som röstat fram den här utvecklingen med våra plånböcker.

För traditionella småaffärer har en överlevnadsstrategi varit att flytta från en lokal vid en stadsgata till ett köpcentrum utanför staden, shoppingparadis eller -helveten, beror på vem man frågar, som satsar på att göra handlandet till en "upplevelse".

Staden har flyttat in i jättefastigheter som ofta ägs av internationella investerare. Gatan och torget finns kvar – men inomhus och i privat ägo. Det offentliga rummet har privatiserats, vilket fråntar medborgaren full delaktighet i det gemensamma utrymmet.

Utvecklingen syns också i själva staden. Traditionellt bestod staden av kvarter där privata gårdar omges av fastigheter som öppnade sig utåt med affärer i gatuplanet. Nu vänder sig kvarteren inåt med "torg" och "gator" som omges av affärer, restauranger och kaféer. Återigen är det offentliga rummet kring dessa privat.

Det allmänägda offentliga rummet har i all högre drag tagits över av bilen.

Det här är ändå bara ett steg i utvecklingen, en historieskrivning som inte tar upp den verkliga revolutionen, näthandeln. Vi shoppar i allt högre grad sittande i soffan och köper våra varor på utländska sajter.

Helsingin Sanomat skriver (17/2) om köpcenterdöden i USA. Av dagens 1.200 beräknas var fjärde ha satt lapp på luckan 2022.
Orsaken är helt klart näthandeln.

Tidningens statistik visar hur amerikanarna övergått till att handla på nätet och redan nu köper nästan 70 procent av sina böcker, filmer och sin musik på nätet och hur andelen väntas öka till 75 procent 2022 och samma år väntas köpa hälften av sina leksaker och mer än så av sin kontorsutrustning på samma sätt.

Elektronikhandeln följer den här trenden tätt i spåren liksom handeln med kläder.

Enda sektorn som står sig någorlunda är fortfarande livsmedelshandeln.

I Finland investerar man fortfarande i stora köpcentra. I ett uppföljande reportage i måndagens tidning (18/2) skriver HS om stora pågående projekt men har också hört Pekka Mattila, professor vid Aaltouniversitetet, som förutspår en utslagningsomgång bland köpcentren och säger att tiden för köpcentren "mitt ute på en åker" är förbi.

Har den urbaniserade medborgaren har med sitt konsumtionsbeteende på några decennier lyckats rasera den grund för stadens väsen som det tagit århundraden att bygga upp, är staden som vi känner dem i dag dömd att dö?

Knappast, men utvecklingen är oroväckande och borde ge upphov till kreativa diskussioner som omfattar såväl stadsplanerare, historiker, filosofer, köpmän och – framför allt – medborgare.

"Den nya staden" kan i bästa fall vara ett gräsrötternas närsamhällle där medborgarna själva aktiverar sig, stöder lokala köpmän och krögare, och där stadsplaneringen skapar ramar för en harmonisk och trygg gemenskap.

I värsta fall ser vi en utveckling där stadskärnan avfolkas, ödeläggs och tas över av kriminella ligor.

Vi står inför viktiga frågor och måste skynda på med diskussionen.