Allt fler samhällssektorer privatiseras, bolagiseras och konkurrensutsätts. Bakom den utvecklingen finns bland annat EU-bestämmelser om konkurrensutsättning – men också en alldeles inhemsk agenda i en anda av marknadsliberalism.

I den diskussionen motiveras utvecklingen med effektivering och besparingar. Och jo, gamla organisationer kan ha gamla förlegade strukturer som mår bra av att ruskas om och naturliga monopol kan av naturliga skäl hålla onaturliga prisnivåer.

Konkurrensutsättning, bolagisering och privatisering innebär däremot inte automatiskt att man uppnår de önskade målen.

Bolagiseringen och konkurrensutsättningen kan – som tidigare slagits fast på denna plats – skapa kedjor av tjänstebeställare och -leverantörer där det delade ansvaret innebär att ingen egentligen bär något ansvar.

Den diskussionen handlade om det usla vägunderhållet. Vägunderhållet öppnar också för en mer allmängiltig diskussion om en av bolagiseringens och privatiseringarnas stora avigsidor, bristen på insyn och genomskinlighet.
Vägunderhållet öppnar också för en mer allmängiltig diskussion om en av bolagiseringens och privatiseringarnas stora avigsidor, bristen på insyn och genomskinlighet.


I tisdagens ÖT (20/2) skrev vi om hur Destia – med NTM-centralen som beställare – som ansvarar för vägunderhållet i Vasa- och Jakobstadsregionen mörkar uppgifterna om vilken maskinpark bolaget och dess underleverantörer kan ställa upp för att sköta sitt uppdrag.

Så här skrev vi i tisdagens tidning: "VBL och ÖT bad om planerna för Vasa- och Jakobstadsområdet där Destia i bägge fallen vunnit. De är 32 sidor långa och innehåller information om den maskinpark som entreprenören (och underentreprenörerna) ställer upp med i utbyte mot ett par miljoner euro per år av skattepengar.

Men i stort sett allt intressant är dolt, till exempel hur många lastbilar man har till förfogande för plogning, sandning och saltning. Vi får inte heller veta hur många väghyvlarna är, eller hur stor kapacitet man har för gång- och cykelvägar samt de mindre vägarna."

Det är NTM-centralen som svärtat uppgifterna i det dokument man tillställt tidningarna – på begäran av Destia. Motiveringen är att det handlar om affärshemligheter.

Destia hade den klart billigaste offerten i upphandlingen för bägge regionerna och utgången var, trots att man vägde in kvalitetspoäng, uppenbart helt klar.

De mörkade uppgifterna om vilken maskinpark man ställer upp med gör det svårt eller omöjligt för en utomstående att bedöma vilken beredskap entreprenören har att klara sitt uppdrag. Det är lätt att hålla med riksdagsledamot Peter Östman (KD) som i artikeln uttrycker sin förvåning över proceduren. "Vilken kapacitet man har att ställa upp med är ju en central del av innehållet i upphandlingen. Det är helt avgörande för hur bra man kan sköta sitt åtagande", säger Östman.

Östman köper inte heller resonemanget om affärshemligheter. "Jag har svårt att tro att det där ska vara affärshemligheter i sin helhet. Nu kammar en utomstående betraktare noll. Tvärtom borde det här vara offentligt. Det där tål nog att granskas ytterligare", säger Östman och säger sig vara beredd att gå långt i frågan.

Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet, utesluter i samma artikel inte att det KAN finnas affärshemligheter bland uppgifterna men slår fast att enda sättet är att besvära sig till förvaltningsdomstolen.

Det har gått troll i demokratin om man ska behöva gå till domstol för att få ut grundläggande information.

Vi måste stå upp för insyn och transparens.